Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-19 00:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/hen-kan-bana-vag-for-forandring/

Kultur

”Hen kan bana väg för förändring”

Foto: DN

SPRÅKKRÖNIKA. Amerikanska forskare har undersökt om svenskans­ pronomen ”hen” kan vara ett redskap som gynnar jämställdhet. Slutsatsen är försiktigt positiv, skriver Anders Svensson.

I kretsar där misstron mot samhället jäser finns ibland en föreställning om att språket används för att styra medborgarnas tankar. Här kan arbetet med att lansera det könsneutrala pronomenet hen beskrivas som en sammansvärjning som syftar till att utradera skillnaderna mellan könen. Inträdesbiljetten till denna konspiratoriska klubb tycks bestå i att ständigt citera George Orwells roman ”1984”. I denna dystopiska klassiker har ordens betydelser spegelvänts: ”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.”

Men att språket kan fungera som verktyg för åsikts­styrning är – milt uttryckt – omstritt. Det finns studier som visar att attityderna till värdeladdade ord har ganska lite att göra med vad vi tycker om de fenomen som ligger bakom orden. Symboliken bakom ett skifte från exempelvis lapp till same ska inte underskattas – men det utgör inget vaccin mot fördomar.

Nu har amerikanska forskare undersökt om svenskans­ hen kan vara ett redskap som gynnar jämställdhet. Slutsatsen är att pronomenet gör svenskar aningen mer positiva till kvinnor och hbtq-personer.

I det första steget fick de svenska testpersonerna beskriva vad de såg på en bild. De delades in i tre ­grupper och uppmanades att använda antingen feminina, maskulina eller könsneutrala pronomen. I nästa fas var uppgiften att skriva en berättelse. Därefter intervjuades de om sin syn på olika samhällsgrupper.

De deltagare som använde könsneutrala pronomen som hen i det första skedet skrev inte lika ofta om en man i nästa steg. I intervjuerna var de mer välvilligt inställda till hbtq-personer.

Kanske kan alltså de tankar som hen väcker bidra till ett mer inkluderande samhälle. Men det är både för tidigt för språkreformisterna att jubla och för konspirationsteoretikerna att rasa. Det är oklart om den attitydförändring som forskarna tycker sig ana har någon varaktig effekt. Det går heller inte att utesluta att deltagarnas svar påverkas av testsituationen. Dessutom finns det i andra länder inget samband mellan jämställdhet och förekomsten av könsneutrala pronomen i huvudspråken.

Hen i sig förändrar inga attityder. Debatten om ordet kan däremot bana väg för verklig förändring.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

anders@spraktidningen.se 

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontakt­information till Språkrådet.

Läs fler frågor om språket