Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 21:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/herr-b-en-sak-som-var-docka-har-fattat-om-dagens-debattklimat/

Kultur

Herr B: En sak som vår docka har fattat om dagens debattklimat

Dockan på bilden har en hel del med texten att göra. Hon heter Christina. Snart kommer hon på vad hon ska säga. Foto: Herr B

Kåseri. I dag blir norra Europas tuffaste kåsör (nåja) rädd för en gammal docka och tar, dumt nog, bladet från munnen. 

Rätta artikel

I mitt sovrum finns det en del grejer som jag inte vill att någon ska se. Bland annat en komplett uppsättning plastmusikinstrument till Wii Rockband, en tvättkorg som är anmärkningsvärt mycket mindre än sitt innehåll och en halvantik och helläskig docka vid namn Christina. Fru B, som känner henne bäst i världen, bedyrar att hon är snäll, men jag tar det säkra före det osäkra: hur mycket hon än tjatar, får hon inget vatten. 

För att slippa se vårt gamla skräp – ja, jag pratar om dig, Christina – döljer vi det bakom ett långt draperi. Men för ett tag sedan föll draperiet ned. Och hade jag varit en framgångsfräsch samtidsman hade jag förstås gått Marie Kondo på alltihop och sorterat och fixat och frågat: Hur glad blir jag egentligen av den här kalsongen? Hur viker man bäst ihop hustruns läskiga docka?

Men nu råkar jag veta att man kan köpa draperier. 

Han stannar till och undrar helt rimligt vad han gjort för att kallas gammal öljett

Så här står jag i kön på Åhléns textilavdelning och väntar på att få spörja: ”Ursäkta, finns de grå gardinerna med öljetter?” Medan jag (sad but true) repeterar frågan tycker jag plötsligt att ”en öljett” är världens roligaste ord. Öljett, öljett, öljett! Blott en bil från ölbiljett!

För att testa om ordet är lika frasande fnittervärt utanför mitt huvud som inuti säger jag det högt: ”Hej på dig, din gamla öljett!” 

Just då passerar en man, kanske 35 år gammal och lika många centimeter längre än jag. Han stannar till och undrar helt rimligt vad han gjort för att kallas gammal öljett. Fru B får gripa in och lösa situationen på samma eleganta sätt som alltid. Hon tittar menande på mig, slår ut med händerna och skakar långsamt på huvudet – det internationella tecknet för ”tokig, javisst, men inte farlig”.

Öljettmannen försvinner i lördagshetsen och jag står där med blossande kinder och tänker att jag just nu passar finfint in i samtiden. En konfliktmånglare med bristande förhandsskam som saknar insikten: den som inte har något att säga behöver inte göra det. 

Det är som en klok person sagt: ”Ingen lyssnar på vad andra säger nuförtiden, och om man verkligen försöker, förstår man varför.” Jag skulle naturligtvis gärna minnas vem som sa det, men lyssnade nog inte så noga. Pratade i stället.

Att vara tyst är ju också ett sätt att hålla sin inre idiot för sig själv, lite som när ett öljettdraperi döljer sovrummets bråte. Så därför, kära läsare, utan vidare ceremoniel:

 

Läs fler kåserier av Herr B. Till exempel: Visst gör det ont när världsbilder brister, varför skulle annars gubbar tveka?