Årets julklapp är mobillådan. Det är en plats där man ställer sin telefon så att man inte har sin telefon där man är. Vad man egentligen köper är alltså avsaknaden av telefon, en gåva som faktiskt ges bort mer effektivt av personrån än via butiker.

Så nu vet jag hur jag ska svara när jag får frågan: ”Har du skaffat årets julklapp till Fru B ännu?”

”Nä, men två rätt skumma killar från Orminge har lovat göra det när hon minst anar det.”

Men, kan man invända, den som skaffar en sån där låda vill ju bara tillfälligt bli av med mobilen. 

Ja, det stämmer förstås. För att åstadkomma det behöver man lokalisera en plats som är tillräckligt stor och ändå inte handen. Och kalla mig förutseende geni – men just den sortens plats har jag redan, både på jobbet och hemma. Ja, kolla gärna själv, kära läsare, det kanske du också har? Det krävs alltså en yta som är cirka 16 gånger 8 centimeter stor och relativt platt. Svårt att hitta? Som hjälp kan sägas att golvet i en liten innerstadstrea rymmer en bra bit över 5000 sådana platser. (Ja, jag har kollat. Ja, jag har ont i knäna.)

Men hörru, kan man vidare invända, på sidan av de där mobillådorna står det ofta ”Mobiler”, så att man vet vad det är i. Praktiskt förstås, men den som i slutet av 2019 behöver en textremsa för att känna igen mobiltelefoner är nog rätt långt från just den här produktens målgrupp. 

Ändå, det ska jag villigt erkänna, lockas jag av mobillådans idé. För visst skulle många av oss må bra av färre saker som stör. Visst verkar det ibland finnas en viss korrelation mellan antalet yttre stimuli (plopp, piiip, blixt, rrrring) och storleken på den inre tomheten. 

Men ironin här, och det som gör att jag är cirka nummer 70 000, som offentligt skrivfnissar över årets årets klapp, är att ingen är sämre lämpad att ta sig an vårt prylberoende och -överflöd än tillverkningsindustrin.

De gör nämligen saker. Och om grejer är grejen man gör, och behovet är färre sådana – då hade man nog behövt tänka lite utanför lådan.  

Nåväl, självklart finns det något verkligt intressant och tidstypiskt med den här viljan att ge bort något som tar bort något annat. Men låg detta verkligen inom räckhåll för en vanlig julklapp så hade jag ju hellre sett till exempel en nazistlåda. Eller kanske en barnfattigdomsbox. Eller åtminstone ett övervikts-schatull? Det vore flott. Och skulle, till skillnad från nästan allt annat, passa bra till jul.

 

Läs fler kåserier av Herr B, till exempel denna: Klicka här om du tröttnat på kundundersökningar.