Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Hur bra förstår du norska och danska?

Foto: AP, TT, NRK/Pressbild

Språkförståelsen skandinaver emellan har blivit sämre över tid. Samtidigt gör tv-serier som norska Skam och dansk-svenska Bron att många får upp ögonen för grannspråken.
Hur bra förstår du norska och danska? Testa dina kunskaper i DN:s quiz längst ned i artikeln.

Under tidig medeltid talade nordbor i princip samma språk. Man talar om ”dansk tunga”, där tunga betyder språk. Det berättar Lars-Olof Delsing, professor i nordiska språk vid Lunds universitet.

– Men sedan börjar det hända saker i alla språken, främst på uttalssidan. Ännu lite senare, under 1600-talet börjar främst uttalet av konsonanter förändras i svenskan, säger Lars-Olof Delsing.

I svenskan börjar man till exempel uttala ”skära” med ett sj-ljud i stället för med ett tydligt k, ”ge” med ett j-ljud i stället för med ett hårt g, berättar han.

– Det är den typen av språkförändringar som gör norskan och svenskan svårare för danskar och tvärtom.

Men det finns stora likheter mellan norska, danska och svenska, även om vissa egenskaper i språken skiljer dem åt. I ljudsystem, alltså uttal, avviker danska från norska och svenska. Ord och stavning är däremot ganska lika mellan norska och danska.

– Under goda förutsättningar och med en välvillig samtalspartner går det hyfsat bra att förstå varandra. Men kommer det plötslig norska eller danska och man inte är beredd på det kan det vara svårt. Är man lite sämre på ett språk så spelar också mängden buller i ljudmiljön större roll för hur lätt eller svårt vi har att urskilja vad den andre säger, säger Lars-Olof Delsing.

2005 genomfördes en studie som undersökte språkförståelse mellan unga skandinaver. Lars-Olof Delsing och Katarina Lundin Åkesson vid Lunds universitet var författare till studien, som initierades av Nordiska kulturfonden. Senast en liknande studie av grannspråkförståelse gjordes var på 1970-talet, och resultaten var delvis jämförbara.

– Det tydligaste vi kunde se var att man i Sverige och Danmark har blivit tydligt sämre på grannspråkförståelse. För Norge vågar vi inte riktigt säga samma sak, men det är tydligt så i Sverige och Danmark, säger Lars-Olof Delsing.

I studien ingick nästan 1.300 gymnasieelever från flera städer i Norden, som efter att ha läst tidningstexter och lyssnat på inspelningar av norska, danska och svenska fick göra olika tester. 850 av dessa elever bodde i Sverige, Norge eller Danmark.

Det visade sig i det sammanlagda resultatet att man i Danmark var sämst på att förstå grannspråken norska och svenska, man hade lite lättare för norskan än svenskan. För de som bodde i Sverige var norskan lättast.

Men det skilde sig också mellan städerna. I Sverige var malmöbor något bättre på att förstå danska än norska. För stockholmare var det tvärtom.

– När svenskar och danskar ska prata med varandra finns problem på två fronter, både med ordförrådet och med uttalet. Men många är ganska bra på att förstå varandra i Öresundsregionen. Där har nog Öresundsbron gjort sitt till, säger Lars-Olof Delsing.

Sammantaget var norrmännen bäst på förståelse av båda grannspråken svenska och danska. Men sedan studien publicerades 2005 kan mycket ha hänt, tror Lars-Olof Delsing.

– Man skulle mycket väl kunna upprepa studien nu och kanske ha ett resultat om några år. Det vore mycket intressant, säger han.

Norska uttryck som ”russebuss”, ”drittsekk” och ”kosegruppa” fick spridning till grannländerna efter den norska succéserien Skams stora genomslag. Tv-serien fick också motta Föreningen Nordens språkpris 2016, för sin ”förmåga att engagera en ung nordisk publik, stärka förståelsen för skandinaviska språkvariationer och bygga positiva attityder mot angränsande språk i Norden”.

Dansk-svenska samproduktioner som tv-serien Bron, men även norsktalande Fredrik Skavlans pratshow har också haft en positiv inverkan på vår förståelse av grannspråken, inte minst för att man i populärkulturen får höra nya uttryck och slang i grannspråken som annars kan vara svåra att förstå, menar Lars-Olof Delsing.

– Det har nog varit så traditionellt, att de som ivrar för språkförståelse grannländerna emellan har varit lite väl finkulturella. Det hjälper inte att komma dragandes med Strindberg och Ibsen, utan det är det dagliga mötet med människor som gör stor nytta, säger han.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.