Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Ingen ekonomi i att bli konstnär

”Rent konstnärligt är det mer tryggt nu när vi har startat eget. Ekonomiskt? Nej. Det finns inga pengar”, säger Miriam Tewolde Berhan (tv) som tillsammans med Johanna Tewolde Berhan driver ett skivbolag.
”Rent konstnärligt är det mer tryggt nu när vi har startat eget. Ekonomiskt? Nej. Det finns inga pengar”, säger Miriam Tewolde Berhan (tv) som tillsammans med Johanna Tewolde Berhan driver ett skivbolag. Foto: Juan José Iragorri

Ekonomisk trygghet är något som få konstnärer känner till. Situationen påverkar skapandet men också kulturlivet i stort.

Korta projektanställningar, obetalda arbeten och få heltidstjänster. Det är vardag för många kultur­arbetare. I synnerhet yngre konstnärer måste acceptera många år med dåligt med pengar för att skapa sig en position som ger någon form av stadig inkomst.

Tillgången på arbetskraft inom kultursektorn är betydligt större än efterfrågan, visar Arbetsförmedlingens (AMS) rapport ”Var finns jobben?”. Samtidigt utexamineras allt fler från de konstnärliga utbildningarna. Som DN visade i gårdagens artikel tredubblades antalet nyutexaminerade mellan 2009 och 2013. Resultatet blir att arbeten vid sidan av kultursektorn ofta är ett måste för att betala räkningarna. AMS siffror visar att utsatta grupper – personer över 55 år, personer med nedsatt arbetsförmåga och utomeuropeiskt födda – är de som har svårast att hitta ett jobb.

Idéhistoriken och kulturskribenten David Karlsson arbetar med kulturpolitiska och kulturekonomiska frågor på Nätverkstan i Göteborg. Han förklarar att kultursektorn är underkastad samma genomgripande förändringar som andra områden av samhället.

– Liberala politiskekonomiska vågor har förändrat samhället som helhet, även kulturlivet, säger han.

Kulturpolitiken i Sverige fungerar bättre än i många andra länder. Samtidigt saknar delar av kultursektorn det stöd som behövs. Litteraturen är ett exempel på ett område som är i behov av utökade kulturpolitiska insatser i form av författarstöd och -stipendier, tycker David Karlsson.

– Den offentliga kultursektorn växer inte i takt med marknaden. En handfull författare säljer väldigt mycket. Samtidigt finns en undervegetation av författare som ger ut viktig, angelägen och kvalitativ litteratur – men deras upplaga sjunker.

David Karlsson menar att svåra ekonomiska förhållanden och behovet av extrajobb har en direkt inverkan på kulturarbetarnas skapande och konstnärliga utveckling.

– Professionella kulturarbetare behöver få tid och möjlighet att utveckla sitt konstnärskap, både för deras och kulturlivets skull.

Möjligheterna att slå igenom inom olika delar av kulturmarknaden varierar beroende på vilken inriktning man valt.

Regissören Roy Andersson är ett tydligt exempel på en person som med arbetet inom reklamfilm skaffade sig förutsättningar för ett friare filmskapande. Men konkurrensen är hård även inom reklamfilmsbranschen, berättar regissören Johanna Nordahl.

– Om man landar ett bra reklamjobb ger det ett bra gage. Tidigare har jag fokuserat på mer kreativa och konstnärliga projekt, men jag kom till en punkt nyligen där jag insåg att reklambranschen är en stor maktfaktor och att jag behöver stå på fler ben, säger Joanna Nordahl.

Samtliga kulturutövare DN pratat med trivs med sina arbeten trots en knepig ekonomisk verklighet. Musikern Miriam Tewolde Berhan spelar i bandet Taxi Taxi tillsammans med systern Johanna.

– Jag hör folk säga ”jag är pank, måste ta ut pengar från sparkontot”. Då tänker jag: ”Vilket sparkonto då?”, säger Miriam Tewolde Berhan och skrattar.

– Jag skulle vilja göra en hitlåt som vi kunde klara oss på.

Hugo Lindkvist
hugolindkvist@dn.se
Juan José Iragorri
juan.iragorri@dn.se


Enkät. DN frågar fem kulturarbetare om ekonomi och framtid

 

Foto: Juan José Iragorri

Johanna Tewolde Berhan, 25, och Miriam Tewolde Berhan, 25, musiker och skivbolagsgrundare

1. Hur får ni era uppdrag?

– Nu när vi startat eget måste vi tänka ut själva vad vi ska göra. När man jobbar med en producent som har en klar vision är det lättare att haka på det. Nu vill vi inte ha en massa vuxna män som ska vara med och ta alla beslut, säger Miriam Tewolde Berhan

– Det är ju jättetråkigt att behöva tänka på affärsdelen av det hela. Men det är tid jag lägger ner för att kunna spela det jag vill spela och uppträda i roliga städer. Häromdagen skickade jag vår video till 2 500 bloggar. Man blir väldigt trött på sig själv. Efter ett tag undrar man om det är någon som bryr sig om vad man gör. Ibland vill man vara Beyonce, säger Johanna Tewolde Berhan.

2. Hur klarar ni er ekonomiskt?

– Rent konstnärligt är det mer tryggt nu när vi har startat eget. Ekonomiskt? Nej. Det finns inga pengar. Jag jobbar i en klädbutik. Det fungerar bra eftersom jag jobbar förhållandevis lite och har lätt att byta pass med folk, säger Miriam Tewolde Berhan.

– Jag jobbar hemifrån för ett annat skivbolag men det är ingen säker inkomst. Man kanske får brev från kronofogden ibland men det är en liten uppoffring man gör. Vi är så himla glada för att vi är under 26. Då kan man söka en snabb slant från Stockholms stad, säger Johanna Tewolde Berhan.

3. Hur ser ni på er framtid?

– Jag längtar tills att det lossnar. Jag har en vision om att det kommer att lossna. Tänk att kunna anställa någon som kan göra pr. Att känna att det arbete man lägger ner omsätts i pengar. Eller att det leder till ett roligt samarbete eller en kul turné i Etiopien exempelvis. Sådant tänker jag på. Jag hoppas att vi ska få flyt med den här skivan. Jag är jättesugen på att åka på turné. säger Johanna Tewolde Berhan.

– Mitt mål är att få klart skivan och att den ska låta precis som den ska låta och att folk får höra det. Jag tänker ofta på att bli gammal, få en pension, skaffa barn. Sådant kommer jag inte kunna göra. Man kan inte skaffa barn när man är 40 och måste jobba med något annat, säger Miriam Tewolde Berhan.

 

Foto: Maja Eriksson

Rebecka Andersson, 31, konstnär

1. Hur får du dina uppdrag?

– Mitt nuvarande uppdrag fick jag när jag kollade på en ny ateljé. Ägaren var projektledare och frågade om jag var peppad på ett uppdrag. Jag tror att många är blyga och väntar på att någon ska be dem ställa ut. Jag ringer till folk när jag har en idé och säger vad jag vill göra.

2. Hur får du ekonomin att gå ihop?

– Många har inte råd att leva på sitt konstnärskap och måste arbeta vid sidan av. Jag har haft tur och kunnat hoppa mellan uppdrag och utställningar. Jag gör en del illustrationsjobb. Mina senaste långvariga jobb var som bonde och kolloledare.

3. Hur ser du på din framtid?

– Ju äldre man blir desto viktigare blir det att ha en rimlig tillvaro. Det kan vara svårt när man är konstnär. Man tittar på sin pension som är 400 kronor. Jag kör på så länge det går och just nu går det väldigt bra.

 

Foto: Juan José Iragorri

Antonio Tengroth, 31, skådespelare

1. Hur får du dina uppdrag?

– Alla har talang. Det är inte märkvärdigt att ha talang. ­Nätverk är jätteviktigt. Man måste ha mycket kontakter. Jag har en bra relation till en rollbesättningsbyrå som ofta ringer mig. Jag säger inte nej till reklam men jag har slutat göra statistjobb. Vissa produktionsbolag vill att man arbetar åtta timmar för 400 kronor.

2. Hur får du ekonomin att gå ihop?

– Jag jobbar extra som servitör ungefär tre dagar i veckan. Jag får ihop det för att jag har släppt min stolthet i dörren. Jag tar jobb utan att sitta och vänta på att min chans kommer.

3. Hur ser du på din framtid?

– Det handlar om vad du gör med den första chansen du får. Jag skulle älska att vara med i en tv-serie i Sverige. Då skulle de känna igen mig på provspelningar för de pjäser som jag vill göra.

 

Foto: Hugo Lindkvist

Sara Homand, 25, poet

1. Hur får du dina uppdrag?

– Jag tjänar inga pengar på att skriva men jag söker inte ­heller efter att bli publicerad. Ska man livnära sig som skrivande person måste man skriva mot den stora massan eller vara en ”sellout”. Jag skriver för att bearbeta saker. Jag har en gång skrivit vad en uppdragsgivare bad om men jag skulle inte kunna göra om det.

2. Hur får du ekonomin att gå ihop?

– Jag studerar nu och får lite studiemedel. Annars strö­jobbar jag vid sidan av. Jag är övertygad om att jag aldrig kan livnära mig på mitt skrivande men jag lever gärna på existensminimum för att få fortsätta att skriva fritt.

3. Hur ser du på din framtid?

– Hetsen att publicerad är mindre i dag. Det finns många olika sätt att bli läst på. Jag tror att det förändrar litteraturen till det bättre. Skrivandet har fått en ny dimension. Det är lättare att skriva rakt ur hjärtat.

Joanna Nordahl, 27, regissör

1. Hur får du dina uppdrag?

– Ett jobb leder till ett annat jobb. Jag måste tänka fyra steg i förväg för att inte stå där utan uppdrag. Inom reklamfilmsbranschen är jag kopplad till en agentur som hittar passande projekt. Jag och min producent jobbade gratis med en tv-serie i sju månader för att göra en pilot.

2. Hur får du ekonomin att gå ihop?

– Jag har en knepig ekonomisk situation. Jag får hålla koll på vilka dagar som summorna trillar in. Jag kan inte spara några pengar, det mesta går till att betala lån och skulder. I filmbranschen är man beroende av att göra investeringsprojekt för framtiden.

3. Hur ser du på din framtid?

– Det kan framstå som att man klagar men jag älskar det jag gör. Mitt sätt att överleva är att jobba mot alla plattformar samtidigt. Jag har inte riktigt brutit igenom inom reklamfilmsbranschen ännu. Det är där pengarna i den här branschen finns.

Läs mer. Allt fler vill ta plats i kulturen

Författarna blir fler, musikerna blir fler och konst­närerna blir fler. Men frågan är om det finns rum för alla. Läs första delen i DN:s serie om kulturens arbetsmarknad.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.