Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-07 00:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/ingrid-elam-njals-saga-speglar-det-samtida-klanvaldet/

Böcker

Ingrid Elam: ”Njáls saga” speglar det samtida klanväldet

Skarphedin dödar Traen. Illustration ur en äldre norsk utgåva av ”Njáls saga”.
Skarphedin dödar Traen. Illustration ur en äldre norsk utgåva av ”Njáls saga”. Foto: Andreas Bloch

Den isländska sagan ”Njáls saga” skildrar uppgörelser och maktkamper i ett klansamhälle. Ingrid Elam ser likheter med hur det fungerar i dag, i miljöer utan förtroende för rättsstaten.

Johanna Bäckström Lerneby beskriver i sin bok ”Familjen” (recenserad av Maria Schottenius i DN 25/6) hur en släkt styr Angered i Göteborg. Det handlar om inget mindre än ett alternativt, parallellt system där ”familjen” etablerar sin egen ordningsmakt och sin egen domstol. Klansamhälle står mot rättsstat. 

När statsvetaren Peter Esaiasson recenserar boken (GP 28/7), kommenterar han Bäckström Lernebys oförmåga att övertyga klanens överhuvud om rättsstatens välsignelser med ett torrt ”jag fattar varför”. Rättsstaten är för långsam. ”När sinnena rinner över krävs det mycket för att invänta en osäker domstolsförhandling”, skriver han; i ett klansamhälle ”kan konflikterna lösas genom framförhandlade och kollektivt betalda ersättningar för skadan som gjorts och med andra beviskrav”.

Det är som i ”Njáls saga”. Den skrevs för 800 år sedan och skildrar Island runt år 1000. Tingvallarna, där det årliga Alltinget hölls, är sagans viktigaste spelplats. Dit rider Njál och hans vän Gunnar nästan varje år för att söka förlikning och betala bot för dödade män. I denna saga är det kvinnorna som uppbär klansamhället och utkräver hämnd enligt principen öga för öga, tand för tand, medan Njál och Gunnar in i det längsta med förnuftets och lagens hjälp försöker undvika att konflikten trappas upp. Men likhögen växer, det blir många turer till tinget.

Klassiker blir klassiker för att de bärgas från generation till generation, de är förankrade i sin tid men kan ändå överbrygga sekler. Njáls värld är avlägsen, främmande och ändå märkvärdigt bekant. Sagans alla skildringar av domstolsprocedur, rättegångstaktik, skillnader mellan fjärde och femte rätt, värvning av vittnen och mansbotmatematik är sådant som unga läsare gärna hoppar över, men förhandlingarna, strävan efter fred och förlikning, är i själva verket helt centrala. Njál är en Moses som vill föra sitt folk från ett land till ett annat, från en klankultur där summan av åsamkad skada och utkrävd hämnd måste gå jämnt ut, till ett land som ”skall med lag byggas” för att inte förgås. Beskrivningen av samtalen på Tingvallarna är ett slags lärobok i hur det kan gå till att skapa en rättsstat och varför det är så svårt.

För varje dödad man blir förhandlingarna allt mer komplicerade och tidskrävande. Men Njál hittar alltid en laglig och fredlig väg till förlikning. När han själv ser sina mördare komma för att bränna honom inne går han till sängs i väntan på döden, utan att utkräva hämnd.

Vi som läser sagan i dag vet att Njál dukar under. Men hans linje segrar till sist, Alltinget är världens äldsta existerande lagstiftande församling i en demokrati. Och ändå: klanväldet existerar än, växer sig till och med starkare i skuggan av en demokrati som tycks allt tröttare och en rättsstat som är för långsam.

Läs fler texter av Ingrid Elam.

Ämnen i artikeln

Böcker

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt