Mekanismerna bakom sociala medier – algoritmerna – skapar filterbubblor. I det hårt filtrerade nyhetsflödet på till exempel Facebook bekräftas användarens världsbild om och om igen. Resultatet kan bli en polarisering mellan grupper av människor. Men det finns möjligheter att motarbeta filterbubblorna.
”Jag blev förvånad en dag när jag insåg att alla konservativa försvunnit från mitt Facebookflöde. Det som hade hänt var att Facebook hade sett vilka länkar jag klickat på, och märkt att jag klickade mer på mina liberala vänners länkar än mina konservativa vänners. Och utan att fråga mig om det, hade man redigerat bort de konservativa. De hade försvunnit.”
Det sade internetaktivisten och författaren Eli Pariser i en föreläsning 2011 om Facebooks algoritmer, som valde ut vad du som Facebookanvändare skulle se i ditt nyhetsflöde. I efterdyningarna av Brexitfolkomröstningen, och nu senast valet av Donald Trump till USA:s nästa president har filterbubblor återigen blivit ett ord som dyker upp som förklaring till hur ett valresultat så helt kan chocka en stor mängd människor.
Anna Frankzén Starrin, trendspanare, menar att filterbubblorna från början föddes ur en positiv aspekt av sociala medier, nämligen den ökade transparensen.
– Genom sociala medier kunde vi börja gruppera oss och uttrycka våra åsikter. Ett av de finaste exemplen på transparensen i sociala medier var den arabiska våren där stora grupper kunde kommunicera över länders gränser och starta protester, säger hon.
Men nackdelarna med transparensen visade sig snabbt. Med så mycket information tillgänglig, behövdes någon form av filter för att vi inte skulle bli översköljda av intryck. Och där började algoritmer för att filtrera våra flöden skapas. Facebooks grundare Mark Zuckerberg ska ha sagt att man använder algoritmer eftersom ”en ekorre som dör i din trädgård kan vara mer relevant för dina intressen just nu än en människa som dör i Afrika”. Anna Frankzén Starrin menar att vi själva har valt utvecklingen mot filterbubblor.
– Vi vill ha nyheter som intresserar oss. Vi vill inte förändra vår egen världsbild, och orkar inte ta till oss all information som finns – i synnerhet inte den som talar emot våra egna ideologiska värderingar. Så på ett sätt kan man säga att vi har önskat oss den här utvecklingen. Och sedan har företag som Facebook mot bättre vetande skapat algoritmer som låter oss se olika flöden beroende på vad som intresserar oss, säger Anna Frankzén Starrin.
Läs mer: Så kan du känna igen falska nyheter
Att man läser nyheter och information som bekräftar ens världsbild är i sig inget nytt. Men tidigare har man gjort det under premissen att tidningar och mediehus varit öppna med vilken ståndpunkt de har. Problemet, enligt Christian Christiansen, professor vid institutionen för journalistik vid Stockholms universitet, är att algoritmerna i dag osynliggör premisserna för vilka nyheter man konsumerar.
– Om jag inte vet att de nyheter jag läser är förutbestämda av min tidigare historia så tror jag att det är ett slumpmässigt urval, medan det egentligen är nyheter som baseras på det jag historiskt har varit intresserad av. Och det gynnar inte demokratin, som ju gynnas av en mångfald av opinioner.
I maj 2016 illustrerade Wall Street Journal filterbubblorna i sociala medier genom två flöden på sin webbsida. Ett flöde hörde till en person som gillat och länkat inlägg med liberala åsikter, det andra till någon som varit mer intresserad av konservativa länkar. Resultatet? Två helt olika flöden med ibland diametralt motsatta nyheter i samma ämne.
När människor bara läser saker som är anpassade till deras egna ideologiska utgångspunkter så leder det till ett polariserat samhälle där man har väldigt litet överlapp mellan olika sidor.
Reuters Institutes rapport om digitala nyheter där 50 000 personer intervjuats om sina medievanor visar att 51 procent av de tillfrågade använder sociala medier som nyhetskälla, och 44 procent menade att de använder Facebook för att ta del av nyheter. 12 procent av de intervjuade använde sociala medier som primär nyhetskälla – och i gruppen 18–24-åringar var motsvarande siffra 28 procent. Det är när sociala medier är den dominerande nyhetskällan för en person som det blir problematiskt.
– När människor bara läser saker som är anpassade till deras egna ideologiska utgångspunkter så leder det till ett polariserat samhälle där man har väldigt litet överlapp mellan olika sidor. Man får två grupper med totalt annorlunda världsbilder utan beröringspunkter där man kan diskutera. Demokratisk debatt behöver en utgångspunkt som alla kan förstå, och den tappas bort med filterbubblorna, säger Christian Christiansen.
Anna Frankzén Starrin håller med.
– Det mest uppenbara problemet är att man inte ser världen för vad den är. Det största hotet blir då polariseringen där vi får två tydliga motsatser som absolut inte kan förstå varandra, och där båda sidor tror sig ha rätt, säger hon.
Läs mer: Jan Helin: ”Vi måste ha tålamod istället för att obetänksamt dela allt”
Ett annat problem med filterbubblorna är att de förstärker spridningen av falska nyheter, något som har uppmärksammats i kölvattnet av två politiska kampanjer där stora mängder falska nyheter har spridits. Enligt Fil Menczer, professor vid Indiana university, är vi mer benägna att tro på falska nyheter om de överrensstämmer med vår världsbild. Och inom ens filterbubbla sprids falska nyheter därför snabbt.
– Eftersom det tillhör den mänskliga naturen att tro på det man vill höra, förstärker Facebooks algoritmer den politiska polariseringen. Vi manipuleras av systemet till att falla för falska nyheter och sedan blir vi förövarna genom att dela nyheten med vänner som litar på oss – och så fortsätter det, säger han till The Guardian.
Även innan sociala medier blev en nyhetskälla filtrerade mediehus och tidningar vilka nyheter som syntes. Men medan de anställda där var utbildade i just källkritik är det nu upp till varje användare att filtrera. Christian Christiansen menar att det bästa sättet att motverka filterbubblornas effekt på samhället är att informera om att de finns.
– Facebook kan göra i stort sett vad de vill, och kan inte regleras. Därför ligger ansvaret, något orättvist kanske, på användarna. Men vi måste diskutera att det vi läser och ser inte är en naturlig produkt. Algoritmerna som styr är högst genomtänkta, och drivna av vinst. Precis som vi blev mer bekanta med övervakning efter Wikileaks måste vi bli mer bekanta med idén om filterbubblor och falska nyheter, så vi kan förhålla oss till dem, säger han.
Marc Zuckerberg, grundare och vd för Facebook. Foto: Eric Risberg
Marc Zuckerberg dementerade vid en frågestund i juli att Facebooks algoritmer skulle leda till filterbubblor. ”Det är en teori som låter bra, men den stämmer inte”, sade han och menade i stället att sociala medier ger användare mer differentierat innehåll än traditionella medier. Zuckerberg har inte heller velat kännas vid att Facebook skulle räknas som ett mediehus – utan menar i stället att sidan bara är en plattform för människor att använda för att sprida sitt material. I efterdyningarna av USA-valet har man dock lovat att ta i med hårdare tag mot de falska nyheter som spridits på sidan och förbättra användarnas nyhetsflöden.
Anna Frankzén Starrin menar att det måste finnas tydligare regler för hur Facebook ska agera, särskilt då plattformen blivit ett allt viktigare nyhetsmedium.
– Där man publicerar nyheter som påverkar vad folk tycker och tror menar jag att det måste finnas samma regler som gäller för traditionella medier. Samtidigt tror jag att public service har en allt viktigare roll i att nå ut till så många som möjligt och försöka publicera en sann bild av samhället.