Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 15:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/intima-portratt-av-missanpassade/

Konstrecensioner

Intima porträtt av missanpassade

Bild 1 av 2 Målningar av Ryan Mosley i utställningen ”Verses in Time”
Foto: Larsen Warner
Bild 2 av 2 Ryan Mosley ”Natures Shadow”, 2019-20
Foto: Julien Lister

Den brittiske målaren Ryan Mosley gör nu sin första utställning i Sverige, på Stockholmsgalleriet Larsen Warner. Magnus Bons ser träffande skildringar av luggslitna existenser i en glödande färgskala

En man vandrar med trötta steg. Eftersom det skymmer märker han inte att någon följer honom i spåren. En väldig dödskalle lurar i bakgrunden och tycks invänta rätt tillfälle att sluka både mannen och hela målningen med hull och hår. Ett staket av uppskjutande färgformer skiljer dem ännu åt, medan mannens höga hatt redan är farligt nära att stryka med.

”Natures Shadow” är typisk för den fint sammanhållna svit av verk som den brittiske figurative målaren Ryan Mosley nu visar på Stockholmsgalleriet Larsen Warner (t o m 15/2). 

Det är ett slags intima porträtt av trashankar och spelemän, dansöser och allehanda missanpassade individer. I behärskat glödande färger och förtätade bildrum skildrar Mosley en fiktiv cirkus- och kabarévärld, som för tankarna till äldre konstnärer som Toulouse-Lautrec, Ensor eller Munch. 

Häromåret gestaltade Mamma Andersson och Tal R ett likartat symboliskt skymningsland i deras gemensamma projekt ”Svanesang”. Vad är det i förra sekelskiftets sugande dödslängtan som fortfarande genererar liv? Den enkla förklaringen är kanske att målare alltid hämtat näring ur andras målade bilder. Dessutom är ju livets premisser i grunden desamma.

En hel vägg upptas av en serie mindre målningar på papper utformade som en sorts kortlek. De luggslitna existenserna avtecknar sig där framför fonder av klöver och spader, vilket förstärker intrycket av en sinkadusmässig tillvaro. Allt träffande skildrat av Mosley i scener genomdränkta med ett drömlikt dröjande bildspråk.