Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 18:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/jack-werner-george-floyd-ar-lika-svensk-som-snoflingorna/

Kultur

Jack Werner: George Floyd är lika svensk som snöflingorna

Polis övervakar Black lives matter-demonstration i Stockholm den 13 juni.
Polis övervakar Black lives matter-demonstration i Stockholm den 13 juni. Foto: Jonathan Nackstrand/TT

Anklagelserna om att den inhemska debatten är amerikaniserad har blivit allt vanligare de senaste åren. Men frågan är om kritiken är så mycket mer svensk än de olika fenomen den pekar finger åt, skriver Jack Werner.

Mordet på George Floyd har utlöst demonstrationer världen över, vredesutbrott över polisvåld och institutionell rasism. De är kontroversiella. Ivar Arpi, till exempel, ser i demonstrationerna ett krav på underkastelse och en polemik som inte har i Sverige att göra (SvD 8/6). ”Man direktimporterar amerikanskt tankegods”, skriver han, ”som att det är samma sak att ha tagits till USA i slavskepp under 1700-talet, och att som migrant ha fått uppehållstillstånd i Sverige 300 år senare.” 

Jag tvingas nu, så snabbt och smärtfritt som möjligt, nämna Alexander Bard. 2017 var han bokad till Studentafton i Lund. I något kommentarsfält på Facebook uttrycktes kritik mot bokningen. Det snappades upp av riksmedier, som knådade fram en kontrovers ur saken, och rätt som det var ställdes i spalterna lättkränkta studenter som krävde trygga rum mot yttrandefriheten på lärosätena. 

”En aktivistgrupp i Lund försöker alltså få [Alexander Bards] framträdande på Studentafton inställt. Intoleranta snöflingor hela bunten”, twittrade Ivar Arpi.

Om lavinen av unga samhällskritiker i medierna länge stört dig kommer du naturligtvis finna begreppet snöflinga användbart

”Snöflingor”? Begreppet, som oftast används som en högerförolämpning mot lättkränkt politisk korrekthet, kan vara värt en litteraturöversikt. Amerikanska Chuck Palahniuk i ”Fight club” 1996: ”You are not special. You are not a beautiful and unique snowflake.” Brittiska Claire Fox i ”I find that offensive!” 2016: ”We have, in short, created our own over-anxious but arrogant, easily-offended but entitled, censoriously thin-skinned Frankenstein monster: Generation Snowflake”. Den erkänt driftiga importören av anfallsstrategier Hanif Bali på Twitter, i slutet av 2016: ”Alla lättkränkta snöflingor blev kränkta”. Året därpå, Ivar Arpis tweet.

Det svenska samtalet står nedströms från det amerikanska. Vi tittar på deras filmer, lyssnar på deras musik, äter deras hamburgare och pratar om deras presidenter. Generellt tvinnar vi vidare på deras trådar, oavsett om de gäller no-go-zones, triggervarningar, metoo eller fake news. Det går så snabbt att det ofta är svårt att peka ut när debatten korsar gränsen. Vi blir varse en problembeskrivning, känner igen oss i den, och börjar betrakta omvärlden med den som prisma, i en och samma handvändning. Om lavinen av unga samhällskritiker i medierna länge stört dig kommer du naturligtvis finna begreppet snöflinga användbart.

Är kritiken mot de lättkränkta snöflingorna på skolorna verkligen mer svensk än protesterna mot strukturell rasism? Bådas kritiker har inhemska exempel och tendenser att peka på. Samtidigt går båda att härleda till ett angloamerikanskt ursprung, i allt från portalfigurer till uttryck. Men det är bara när man inte håller med om en infallsvinkel som man får syn på att den är importerad. Arpi tycker att de svenska demonstrationerna protesterar mot amerikanska omständigheter. Men om man frågar de som går i tågen har de nog tvättäkta svenska erfarenheter att peka på. 

Läs fler texter av Jack Werner. 

Ämnen i artikeln

Rasism
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt