Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-31 06:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/jack-werner-nordea-borde-inte-boja-sig-for-konspirationer/

Kultur

Jack Werner: Nordea borde inte böja sig för konspirationer

Foto: Francis Dean/TT

Nordea har påverkats av konspirationsteorier och plockat bort en bild som någon knäppgök klagat på. Det är en symbolfråga, men bilden blir tyvärr viktig i den stund någon offrar den. 

Kristian Luuk ringde en dag på 90-talet till en agent för sångerskan Meja, och sade sig ringa från Svensk-kinesiska vänskapsförbundet. Han tyckte Mejas namn var olämpligt eftersom det förde tankarna till massakern på Himmelska fridens torg 1989. Varför då, frågade agenten? ”Ja, där det mejades”, svarade Luuk gravallvarligt. 

Det hela var naturligtvis en av P3-programmet Hassans klassiska busringningar. Agenten svarade avvaktande, men den som lyssnar noga kan på hans ton avläsa att Luuks förslag att Meja skulle byta namn till Blomma inte skulle komma att bli verklighet. 

Man kan i dag önska att Nordeas kommunikationsavdelning hade samma kalla huvud som Mejas agent.

I min förra krönika beskrev jag hur den svenska nyandligheten gjort konspirationsteoretiker av medelålders kvinnor. I veckan publicerade The Atlantic ett reportage om det trossystem de utnyttjat, QAnon. The Atlantics skribent ser det inte så mycket som en konspirationsteori som just en ny religion under uppsegling, vilket kanske förklarar att det är evangelister som lockas i USA och, i det sekulariserade Sverige, nyandliga.

Sedan flög ett upprört inlägg från någon av de svenska grupper där dessa tankar frodas förbi i mitt Facebookflöde. En kvinna var arg på Nordea, för att de på sin sajt använde en bannerbild där en liten flicka i grön dinosaurietröja hyssjade på sin pappa. ”Den står för ren ondska och DET VET DE SOM SKAPAT DEN!!”, skrev kvinnan. Hon hade ringt Nordeas kundtjänst och klagat. ”Har du hört talas om llluminati frågade jag , hon svarade givetvis nej.”

Jag ögnade igenom posten och suckade. Idén att olika samhällsinstitutioner helt öppet, med olika symboler och referenser, kungör sin lojalitet med en högre, ond makt är vanlig inom konspirationstänkandet. Det är en fantasylogik som tas på allvar av några få, om än då mycket högljutt. Så döm om min förvåning när det i helgen rapporterades att Nordea faktiskt tagit bort bilden kvinnan klagat på, och dessutom bett om ursäkt för att de använt den. 

”Vi fick ett par direktmeddelanden via våra sociala kanaler där dessa personer tyckte att bilden sänder signaler om tystandet kring pedofili”, skriver Nordeas presskontakt Afroditi Kellberg i ett mejl till mig och fortsätter: ”Vi resonerade så att detta kan vara kopplat till personliga erfarenheter, och det är ett ämne som Nordea självklart inte vill att mottagaren associerar till.”

Har Nordea ett ansvar för att markera mot den här sortens konspirationsteorier, till exempel genom att inte anpassa sina bildval efter dem?

”Ser inte hur den frågan är relevant eftersom någon konspirationsteori som sagt aldrig legat som grund för de bildval vi gjort. Det var som sagt direktmeddelanden som handlade om att detta associerades till tystandet av pedofili som gjorde att vi bytte ut bilden”, svarar Kellberg. Jag tycker det svaret är otillräckligt.

Fundamentet i en konspirationsteori är misstron mot det etablerade. Allt är en konspiration, och säger du emot är du en del av konspirationen. Borde Nordea vägrat ta bort bilden? De få troende som väckt denna fråga hade givetvis tolkat det som bekräftelse på att de hade rätt, men ärligt talat: storbanken Nordea kommer rimligen räknas till skaran av sammansvurna hur de än gör. Formellt har den såklart heller inte ansvar för något annat än siffrorna i kvartalsrapporten. 

Men Nordea är en del av verkligheten, och vill dessutom framstå som en av dess konstruktiva och positiva krafter. Därmed iklär den sig värderingar, vilket öppnar för en debatt om de i tanke och handling gör rätt. Och Nordea gör fel när de böjer sig för en obskyr, paranoid logik. 

Det är en symbolfråga, javisst. Inte ens de konspirationstroende kan egentligen vara nöjda, när allt banken har behövt göra är att ändra en bild. Men vår gemensamma uppfattning av vad som är sant, som detta i grunden berör, utgörs ofta av symbolfrågor. Bilden blir viktig i den stund Nordea offrar den. 

Nordea har böjt sig för en minimal rörelse som allt mer liknar en sekt, vars villfarelser får människor att beväpna sig i USA och elda upp 5G-master i Europa. Idéer om QAnon och Illuminati har ingenting med verkligheten att göra. Att anpassa sig efter dem är att skicka falska signaler om det motsatta. 

Läs fler krönikor av Jack Werner