Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Martin Landau stal ljuset med sina biroller

Den Oscarsbelönade filmstjärnan Martin Landau har avlidit vid en ålder av 89 år. Jacob Lundström minns en storartad metodskådespelare som gjorde störst avtryck i birollerna.

När den Brooklynfödde Martin Landau började i branschen var Actors studio på andra sidan bron vallfärdsplats för drömmande skådespelare.

Lee Strasbergs prestigefulla utbildning i ”method acting” på Manhattan lockade även mer långväga studenter. Landau var till exempel vän med James Dean, som kommit från Indiana via Hollywood. När Landau själv sökte plats på skolan 1955 blev bara han och Steve McQueen (också från Indiana) antagna av 2.000 sökande.

I höst firar Actors studio 70 år. Landau förblev skolan trogen och återvände som lärare, med Jack Nicholson och Anjelica Huston som två av sina mest namnkunniga adepter.

Men till skillnad från generationskamraterna Dean och McQueen skulle Landau framför allt synas i biroller. Å andra sidan gick han till filmhistorien redan med sin andra insats på vita duken. I Hitchcocks ”I sista minuten” från 1959 spelar han en av de sammanbitna män som försöker jaga fatt i Cary Grant, men senare går sitt öde till mötes efter ett hisnande klätternummer på Mount Rushmore.

Rollen ledde bland annat till medverkan i det påkostade Elizabeth Taylor-fiaskot ”Cleopatra” år 1963, men det var på tv som Landau hade sina huvudroller. Han lär ha varit nära att få spela Mr. Spock i ”Star trek” men gick ändå till tv-historien genom ”På farligt uppdrag” (det vill säga ”Mission: Impossible”) på 60-talet och ”Månbas Alpha” på 70-talet.

Läs mer: Amerikanske Oscarsvinnaren Martin Landau död

Landau tilldelades en Oscar för bästa manliga biroll för sitt Bela Lugosi-porträtt i Tim Burtons ”Ed Wood” 1994. Då hade han redan nominerats i samma kategori för Francis Ford Coppolas ”Tucker – en man och hans dröm” 1988 och Woody Allens ”Små och stora brott” 1989.

Den senare skulle ändå kunna beskrivas som Landaus stora filmhuvudroll.

Inte bara för att hans rollfigur ger upphov till filmens moraliska ”Brott och straff”-dilemma, utan för att Landau får tillfälle att sparra mot sin egen student. Och det är verkligen ett slags dialogisk boxning som utspelar sig mellan Landau och Anjelica Huston i filmen. Hon spelar hans älskarinna som hotar att avslöja allt. Han försöker vara diplomatisk, men smider andra planer bakom den oskyldiga fasaden. Oavsett metod är det storartat skådespeleri.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.