Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/jan-scherman-forslaget-om-public-service-kan-orsaka-djup-politisk-splittring/

Kultur

Jan Scherman: ”Förslaget om public service kan orsaka djup politisk splittring”

Jan Scherman. Foto: Lars Lindqvist

Djup politisk splittring i stället för enighet. Det riskerar att bli konsekvensen av regeringens förslag för public service, menar tidigare mediechefen Jan Scherman.

– Man har underskattat motståndet mot public service och de stora dramatiska förändringarna på mediemarknaden, säger han.

På måndagen presenterade regeringen förslaget till sändningstillstånd för SVT, SR och UR under åren 2020 till och med 2025. I bred bemärkelse tar propositionen utgångspunkt i förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, som avslutade sitt arbete under fjolåret.

Läs mer: Här är nya kraven på public service

I en tid när public service framtid är föremål för het debatt, samtidigt som snabba förändringar sker på mediemarknaden menar Jan Scherman att förslaget vittnar om bristande ”krisinsikt”. Flera centrala frågor kring hur public service ska stå starkt, samtidigt som oberoendet säkerställs, saknar fortfarande svar, menar han.

– Det känns som att ”det bidde en tumme”, apropå skräddaren som skulle göra en kostym. Medievärlden både nationellt och internationellt genomgår förändringar i ett rasande tempo men regeringen lägger en proposition där i stort sett allt är som förut, förutom några småjusteringar, säger Jan Scherman.

Enligt propositionen ska public service-bolagen utöka satsningen på lokal nyhetsförmedling, samtidigt som man tar hänsyn till konkurrensen med kommersiella medier. Jan Scherman påpekar dock att det är bolagen själva som har bestämmanderätt kring hur det ska göras. Han tar även upp de omtvistade frågorna om förhandsprövning och det ekonomiska tillskottet från Radiotjänst i Kiruna AB som potentiella tvistefrågor.

– Med allt detta i åtanke ska kulturutskottet ta ställning. Man kan lätt misstänka att det uppstår djup politisk splittring i stället för den breda enighet som behövs för att skapa långsiktighet, säger Jan Scherman och fortsätter:

– Jag är inte besviken eftersom jag inte hade förväntat mig något radikalt, vilket skulle varit önskvärt. Man har underskattat motståndet mot public service och de dramatiska förändringarna på mediemarknaden. Och man har gjort väldigt få offensiva drag för att stärka public service.

Martin Jönsson: Bättre kan public service-bolagen inte drömma om 

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) berättade på måndagen att regeringen vidare ska utreda frågan kring vilken part som ska ta slutgiltiga avgöranden i systemet med förhandsprövning. Detta efter att en rad remissinstanser, däribland public service-bolagen, uttryckt oro för att beslut kring nya tjänster kan hamna på regeringens bord.

Jan Scherman anser det vara välmotiverat att systemet med förhandsprövning, som varit i bruk sedan 2010, finns kvar – men han pekar också han på problem med att beslut tas av regeringen. Andra alternativ skulle, enligt Scherman, kunna vara att avgörandet sker hos en myndighet eller en oberoende nämnd.

Han tar ett hypotetiskt exempel med ishockey-VM, som direktsändes i SVT 2019, för första gången på 30 år.

– Det är en stor satsning, en förändring av kärnuppdraget, och faller därmed inom förhandsgranskningens revir. Då skulle detta kunna upptas till förhandsprövning. I slutändan blir det regeringen blir som ska avgöra om SVT sända ishockey-VM. Det om något visar hur absurd jurisdiktionen för närvarande är. Då riskerar vi att få det som en del andra tyvärr talar om‚ statstelevision i ordets riktiga bemärkelse, säger Jan Scherman.

Läs mer: SVT:s vd orolig för statlig styrning av public service 

Regeringens förslag har nu lämnats över till riksdagen, som i höst ska fatta beslut kring sändningstillståndet. Moderaternas kulturpolitiska talesperson Lotta Finstorp meddelar att partiet inför riksdagsbehandlingen ska lämna en följdmotion och där redovisa partiets ställningstaganden. 

Vasiliki Tsouplaki , kulturpolitisk talesperson i Vänsterpartiet, har två huvudinvändningar mot de förslag som regeringen lagt fram. Dels mot förändringarna i systemet med förhandsprövningen, dels mot att regeringen, enligt henne, i hög grad trycker på frågan om att public servicebolagen inte konkurrerar med kommersiella medier.

– Det finns risk att man ger public service motstridiga signaler när man samtidigt talar om att de ska spegla hela landet. Pratar vi om sändningstillståndet för public service, då ska vi fokusera på public services uppdrag. Sedan kan vi tala om stöd till de kommersiella aktörerna, med mediestöd och sänkt digitalmoms. Det ska inte åligga public service-bolagen att bevaka den frågan. Det får vi politiskt göra på andra sätt, säger Vasiliki Tsouplaki. 

Läs mer: Distriktsordföranden för SD vill utreda försäljning av SVT2 och P3 

Sverigedemokraterna har tidigare argumenterat för en ny utredning och större reform av public service-uppdraget. Angelika Bengtsson (SD), som var partiets representant i public service-kommittén, menar att regeringen inte i tillräcklig utsträckning lyssnat på kritiken om att public service-bolagen inte sköter kravet på opartiskhet.

– Vi har en annan syn på public service. Vi vill slå samman bolagen till ett i stället för tre. Vi vill göra mer för att stärka oberoendet, något som kan göras genom tydliga riktlinjer i sändningsuppdraget. Det är viktigt att vi har ett public service som folk känner tilltro och tillit till. Framför allt i dag när allt fler börjar kritisera bolagen. Då hade jag önskat att man tog tag i det frågorna. Men det gör man inte med den här propositionen, säger Angelika Bengtsson.