Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/jens-christian-brandt-i-pandemin-ar-bara-robotgrasklipparen-oberord/

Kultur

Jens Christian Brandt: I pandemin är bara robotgräsklipparen oberörd

Robotgräsklippare i arbete.
Robotgräsklippare i arbete. Foto: Johan Nilsson/TT

Aldrig har gräsmattorna varit så vältrimmade som denna sysslolösa sommar. Jens Christian Brandt skriver om trädgårdsideal och drömmar om perfektion.

Det är sommaren då det mesta ställts in. Igenbommade luckor, uteblivna förlustelser.

Den som bespetsat sig på att förvärva fem par malvafärgade foppatofflor i trängseln på en bakluckeloppis får ge sig till tåls; detsamma gäller karaokeaftnarna på badhotellens groggverandor och minigolfturneringarna på Roslagens campingplatser.

Man fick förlika sig. Sluta bläddra efter annonser i lokaltidningarna, acceptera att den där auktionen där män i grånade hästsvansar rivaliserar om dansk 60-talsdesign inte blir av, sakteligen vänja sig vid att högsäsongen förvandlats till lågsäsong.

Den ende som puttrar på som om viruset inte fanns är förmodligen robotgräsklipparen. Ettrig och strävsam, en förunderlig inkarnation av lutheransk arbetsmoral, ständigt via Bluetooth uppkopplad mot sin arbetsgivare, fortsätter den sina kryssningar mellan tujahäcken och laddstationen. Aldrig, kan man tänka, har gräsmattorna varit så perfekt trimmade som denna pandemiska sommar.

Ur bokhyllan plockar jag fram Axel Holzhausens klassiska ”Amatörträdgårdsmästaren”. Det är en handbok, utgiven på Bonniers 1934, som vänder sig till den just som blivit med egen täppa. Bortom Sveriges gränser balanserar Europa det året på randen till en katastrof: Jugoslaviens monark mördas av högerradikala separatister, Österrike hotas av inbördeskrig, i Estland förbjuds oppositionspartierna och han som är kansler i Tyskland har precis börjat kalla sig Führer.

Molnen vid horisonten påtagliga, men kanske just därför formulerar Holzhausen det ideal som framledes kommer att gälla: har man en gräsmatta ska den vara ”mjuk och len som klädet på ett biljardbord men lika fast som marmorskivan därunder. Den skall därjämte lysa av frisk grönska och de omkringstående trädens skuggor skola tona i den som spegelbilder på en klar vattenyta.”

Estetiken handlar inte om grönska för grönskans egen skull. Med en eloge till tidsandan fastslår Holzhausen att gräsplanen ska ”vara funkis”. Den ska användas och tjäna en rad ändamål: ”hemmets salongsmatta, ungdomens balsal, barnens idrottsplan, de gamlas kaffe- och groggbricka och till sist, men gunås ej minst, jungfruns torkvind”.

Verkligheten var en annan, och allra senast under beredskapsårens och ransoneringskortens kärva era hackades den upp, gräsmattan, och förvandlades till potatisåker, till fåror av cikoria och slokande baljväxter.

Drömmen om perfektion levde ändå kvar, och på 50-talet blev gräsmattorna amerikanska: hårt tuktade kvadrater, glest möblerade med solstolar – men från och med nu egendomligt tomma, ytor vars funktion fallit i glömska. De skulle ideligen klippas, ofta av män med uppkavlade ärmar och ett beslutsamt handlag med choken. Men sedan, när varje ynka strå låg där det skulle?

Vanliga somrar kunde man blunda för monotonin. I år, när allt är annorlunda, skulle man vilja hejda robotgräsklipparen, sätta en fot på dess skalbaggeliknande pansar och fråga om den verkligen tror på vad den gör, om det inte känns vemodigt att oavbrutet sträva efter fulländning.

Läs fler texter av Jens Christian Brandt.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt