Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 14:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/jessica-halften-sa-snabbt-blir-dubbelt-sa-bra/

Kultur

Jessica: Hälften så snabbt blir dubbelt så bra

Jungfruvitt te som aldrig rörts vid av en mänsklig hand, gör sig bäst i halvfart. Foto: Jessica Ritzén

Kåseri. Jag har anammat en ny livsprincip: Om man gör allting hälften så snabbt blir det dubbelt så bra. Kanske även dubbelt så roligt.

Jag har alltid varit härsig. Det är ett släktdrag. Härsig är sörmländska och betyder att man lever som att man alltid har väldigt bråttom. Jag lämnar ofta möten när jag tror att de är slut bara för att förvånat upptäcka att de fortfarande pågår en kvart senare. Utan mig då. 

Som reporter med ständig deadline är härsighet en bra egenskap men den sliter på både kropp och hjärna. Livet ska ju inte bara bockas av. Därför har jag anammat en ny livsprincip jag kallar ”Halva allt”. Om man gör allting hälften så snabbt blir det dubbelt så bra. Kanske även dubbelt så roligt. 

Det saknas evidens på området men jag jobbar på den, om än i maklig takt. Bara ett projekt av denna magnitud ger mig oändlig tillfredsställelse. Tidigare scrollade jag världsläget var femte minut i mobilen. Nu bara var tionde minut. Så uppfriskande.

En larmklocka ljöd när jag bjöd en vän på ett jungfruligt vitt te från Sri Lanka. Tebladen har aldrig rörts av en mänsklig hand utan plockas med pincett och kirurghandskar. Jag förvarnade honom om att upplevelsen mer handlar om känslan och att drycken liknar silvervatten till både färg och smak. 

Men vännen som är allt annat än härsig, lyckades få det vita teet alldeles brunt, bara genom att vänta länge nog. Det var tydligen jättegott, inte bara vansinnigt dyrt. 

Halvprojektet gäller inte bara tid utan även pengar. Att halvera kostnader är förstås win-win. Rent praktiskt innebär det att jag häller mjölk i varannan kaffekopp och brygger två koppar i stället för fyra. 

Många minimalister njuter av att förminska tillvaron. Städgurun Marie Kondo förordar max tio saker av allt. Hon börjar med pennorna, väger varje penna i sin hand och behåller bara dem hon känner något för. 

Nu är jag svag för pennor och och kan tänka mig att halvera även viss kvalitet. Mitt billiga bordsmargarin är underlägset smöret med havssalt. Men jag blir lurigt glad av att själv dra saltkvarnen ett extra varv över surdegen.

Jag har även halverat dosen för kemiska produkter och nöjer mig med balsam varannan dag. Gränsen gick när jag fick för mig att duscha i mörker. Det är besvärligt att kliva över badkarskanter i skumrask och famla efter handdukar i blindo. Inte sällan hamnade fel produkt i håret och när jag en morgon trampade på katten släckte jag ned mörkerterapin.

Kåserier skulle också vinna på att stympas men där är vi inte ens halvvägs överens, redaktören och jag. Har bara halva livet kvar, och tänker göra det dubbelt så roligt.