Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Jessica: Vitbok över vettlös folkräkning

Foto: Magnus Hallgren

Kåseri. Vad var verkligt vansinne enligt Statistiska Centralbyrån på 30-talet? Och vad är verkligt vettlöst att mäta då precis som nu? 

Min första universitetsuppsats handlade om Folk- och bostadsräkningen. SCB:s dyra folkscreening var hårt ifrågasatt på 80-talet, inte främst av integritetsskäl, utan mest för att alla uppgifter redan fanns i andra register. Utöver den lilla detaljen hur många personer som befolkade varje lägenhet. Uppsatsens slutsats blev skrota och den begravdes också 1990.

Men nu ska jag ta reda på hur många som har trängts i en etta genom årtiondena och saknar förstås just denna uppgift. Researchen tar mig djupt ned i ett av Sveriges mörkaste kapitel. Bland folkräkningarna av ”lappar” och ”främmande stammar” under seklets första hälft. De som kyrkan nödgats skriva vitbok om och Sverige bett om ursäkt för i FN.

1920 var inte bara samerna en främmande stam. Hit hörde även ”finnar, judar, zigenare och tattare”. Enligt SCB var ”tattare” romer som blandats med svensk befolkning. Rasblandning sågs som ett av den tidens stora plåga. 

Samer och finnar fick även egna kolumner i statistiken över lytta. Till lytta räknades sinnesslöa, sinnessjuka, dövstumma, blinda, fallandesjuka och vanföra. Sinnesslöa hade aldrig ägt fullt förstånd medan sinnessjuka tidigare haft vett. Fallandesjuka var epileptikerna och vanföra de rörelsenedsatta.

Det krävdes ingen medicinsk diagnos för att lytesförklara folk, prästens anteckning i församlingsboken räckte gott. Sinnesslö kunde vara någon som beskrevs som fjantig, fånig eller klent utrustad. För sinnessjuka räckte anteckningen konstig, skygg för människor eller vettliten.

SCB konstaterar efter räkningen att samer är dubbelt så lytta som övrig befolkning. Även finnar har fler lyten än rikssnittet. Flest lytta och sinnesjuka hittades annars i Kronoberg och Blekinge. Landsbygdens lytesöverskott antogs bero på att "de svagare i folkstammen" varken flyttar eller emigrerar. Ökningen av själssjuka förklaras likt i dag med att begreppet vidgats, liksom att världskrig kan ge psykisk störning.

Jag fastnar i själssjukas statistik och drunknar i dystopi över att samhället formas av vad vi bestämmer oss för att räkna. 1930 registrerades även ”främmande undersåtar”. De utländskt födda kategoriseras efter civilstånd, trosuppfattning och yrke. Men inte ens på 30-talet förstod man att registrera utländskt födda efter brott de begått, vilket BRÅ nu bestämt sig för att göra. Eller ens hur lytta de var. 

Tänker att det vettlösa i projektet borde även en vettliten förstå. Kanske först i en vitbok någon dag.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.