Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 05:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/johan-croneman-en-ny-svensk-hockeyklassiker-glider-fram/

Kultur

Johan Croneman: En ny svensk hockeyklassiker glider fram

Tre Kronor 1963. Foto: SVT

SVT:s ”Hockeyns historia” skildrar landets mest populära landslag på ett sagolikt sätt. Blandningen mellan känt och okänt, nya och gamla stjärnor är alltigenom lyckad, skriver DN:s Johan Croneman. 

Rätta artikel

Jens Lind och Albert Svanberg har djupdykt i både film- och bildarkiv och gjort en dokumentär i tre delar som har alla möjligheter att bli en svensk klassiker. ”Hockeyns historia”, (tre delar på SVT Play).

Efter att tre delar gått och tre timmar passerat i ilfart är man inte helt främmande för att sätta på del 1 igen och börja om.

”Hockeyns historia” låter lite väl torrt och redovisande, men det handlar mer om pionjärer, banbrytare och givetvis en massa ögonblick vi kollektivt aldrig glömmer. Legendarer, gamla och nya stjärnor, mängder med bilder vi aldrig sett och mixen mellan dåtid och nutid är rakt av lyckad, och en del kraftiga språng i historien blir aldrig någonsin störande.

Lind & Svanberg har givetvis lagt ett hästjobb på att pussla och redigera och tänka, men det ser faktiskt inte alltid så där superfixat ut – och jag tycker också att det är hela charmen.

Ulf Sterner är ju vid sidan av Tumba, Nisse Nilsson och några till den spelare som kanske betydde allra mest för sportens utveckling och popularisering på 1960-talet.

Tre Kronor är vårt genom tiderna mest populära landslag, Ulf Sterner tog både hockeyn och sporten till nya nivåer.

Det är en dokumentär saga.

Inledningen hemma hos Ulf Sterner och det spontana besöket hemma i Nisse Nilssons kök, de bor bara några kilometer ifrån varandra, är ett av seriens både vackraste och mest rörande inslag.

Många av intervjuerna är korta, roliga, hinner aldrig bli nersmetade med nostalgi och sentimentalitet. Det är svårt att hålla rent på den fronten, lagom är bäst, Albert Svanberg och Jens Lind håller sig hela tiden på rätt sida.

Givetvis spelar Börje Salming en superviktig roll i serien när han tar klivet över till NHL på 1970-talet – och visst har man hört en del rövarhistorier om slagsmål och ren misshandel, men en del av det som Börje och andra nu kunde berätta var ju ändå totalt absurt.

Men Börje och de andra hade ju faktiskt en föregångare, Juha Widing, och berättelsen om honom, hur han kommer över till USA och Kanada som 14-årig fattig arbetargrabb – och blir en superstar i NHL – är också en av dokumentärens allra finaste delar. Inte minst hans slutgiltiga öde och tragiska slut. Både Svanberg och Lind hade säkert kunnat frossa en hel del i den här tv-historien, och det tråkiga slutet, i stället valde de först solskenshistorien, och avslutade på ett både snyggt och värdigt sätt.

Jens Lind har ju blivit den svenska sportdokumentärens främste företrädare, ser man på den växande sportdokumentärbranschen finns det plats för fler Jens Lind. Internationellt växer sportdokumentären så det knakar – och det görs oerhört mycket bra film.

Peter ”Pekka” Lindmark får en rätt framträdande roll så småningom i Lind & Svanbergs film och vad skall man säga…? Han gick helt sina egna vägar, och det verkar han göra fortfarande – och är han inte just den där katten bland hermelinerna som gjort hockeyn så sällsynt populär och, faktiskt, älskad av ett helt folk.

Pekka berättar om sin sport, sin syn på både hockeyn och livet – och frågan är om det går att hitta så många uppriktiga superoriginal som Pekka Lindmark.

Jag hade när som helst velat se en entimmes ”Peter Pekka Lindmark-special”.

Lär fler krönikor av Johan Croneman.