Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 10:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/johan-croneman-jag-pumpar-fem-sasonger-av-game-of-thrones-och-far-en-overdos-av-morker/

Kultur

Johan Croneman: Jag pumpar fem säsonger av ”Game of thrones” och får en överdos av mörker

Bild 1 av 2 Hur mycket mörker tål vi under en period när vi alla skriker efter lite ljus och värme?
Bild 2 av 2

Femtio avsnitt på bara någon vecka. Jag laddar inför sista säsongen av ”Game of thrones” – och det kan ta udden av upplevelsen. Annars följde jag SVT:s ”Keyyo med Rheborg i Ryssland”. Obegripligt slarvigt genomfört.  

Rätta artikel

När en ”Dallas”-säsong i början av 80-talet slutade med tidernas cliffhanger i tv-seriesammanhang – J R Ewing blev skjuten, inte helt oväntat eftersom de som ville ha ihjäl honom stod i långa köer – gick USA (och snart hela världen) och väntade en hel sommar och en hel höst på svaret: ”Vem sköt J R?”

Fyrtio år senare minns jag faktiskt inte vem det var, jag var ingen ”Dallas”-kille.

”Game of thrones” har varit som en lös tand man inte kan sluta pilla på, det är svårt att inte fortsätta titta, till och med när man tappat greppet.

Läs mer: Sista säsongen av Game of thrones: Vem vinner slutstriden om Järntronen? 

För att ladda inför den sista säsongen av ”Game of thrones” fick jag för mig att se igenom rubbet – jag orkade fem säsonger, femtio avsnitt, på bara någon vecka, därefter stod jag inte ut längre.

Det var en överdos av mörker helt enkelt, och det under en period när vi alla skriker efter lite ljus, lite vår, lite värme. När man överdoserar en serie som ”Game of thrones” kan det också så småningom ta hela udden av upplevelsen, det fanns mot slutet av min studie avsnitt långa som ösregn, och till detta en monoton dialog som man när som helst hade kunna uppfatta som rena kalkonen.

Jag avbröt innan det var för sent.

Det första avsnittet av den sista säsongen var helt odramatiskt, mest en liten familjeåterträff – med två undantag: Den plågade oäktingen Jon Snow fick nu också biologisk upprättelse, om än inte av det helt väntade slaget (film- och tv-mässigt levererat på ett ovanligt taffligt och odramatiskt vis). Och det mest spännande mötet på evigheter (kanske någonsin) i hela ”Game of thrones”: Bran Starks och Jamie Lannister blickar möts för första gången sedan Bran ”föll” från borgens topp.

Tyckte mig plötsligt se nyckeln till – mycket.

Läs mer: Allt du behöver veta om ”Game of thrones” inför finalen – i siffror 

Annars följde jag i veckan några avsnitt av ”Keyyo med Rheborg i Ryssland”. Keyyo är en ”Youtubeprofil” och komiker och Rheborg heter Johan i förnamn och Keyyos självutnämnde storebror i underhållningsfacket.

Som åttaåring kom Keyyo till Sverige från Omsk (efter tre avsnitt vet jag fortfarande inte varför), nu ska hon återvända till sitt gamla land, och hon tar med sig Johan Rheborg eftersom han är hennes idol och förebild – det blir Transsibiriska järnvägen. Den där som nästan alla, alltid, drömmer om att få åka. 

Man kan nog kanske kalla det ett reseprogram, det skulle ha kunnat bli ett riktigt bra reseprogram också – om man inte hela tiden lekte och lajjade bort allt och pratade till tittarna som om vi snittade på drygt 9 år. Och så några slags lekmoment, utmaningar: Johan Rheborg tvingas till exempel mot sin vilja, och han upplever det verkligen som otroligt obehagligt, upp helt oförberedd på en rysk ståuppscen.

Varför Rheborg ska behöva utsätta sig för detta är helt obegripligt.

Lika obegripligt är det att ge sig ut på en resa i Ryssland och vara så kokett och totalt okunnig om vart de ska. De verkar göra en poäng av att vara småkorkade och obildade och ha världens sämsta historiska kunskaper. Men berätta något för oss! Berätta din historia Keyyo, på riktigt. Levande, och med smärta. Och prata med varandra om något som överraskar oss, kanske till och med lär oss något.

Värre slöseri med licenspengar är nog svårt att hitta. Och det bara för att de inte orkat sätta sig ner några dagar tillsammans, alla inblandade, och pratat om vad som är viktigt och vad de egentligen vill göra, vart det ska leda – och varför just det är så bra…?!

Jag lovar att det snart kommer en flod av svenska kändisar på tågresa, i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Läs mer: Så bra var första avsnittet av ”Game of thrones” sista säsong