Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Bokläsare har märkligt svårt att förstå sig på fiktionens makt

Jonas Thentes bokkrönika om skrivet och oskrivet.

Genom åren har jag lärt känna naturvetarblicken. Det är en blick som förmedlar en mängd känslor på samma gång: förvirring, genans, överlägsenhet och en smula förakt. Blicken avfyras från somliga håll när jag avslöjar att jag gärna läser skönlitteratur, ja faktiskt arbetar med att göra det.

Naturvetaren ger mig blicken och säger: ”jag läser bara fakta”.

Visst kan denne inbitne naturvetare läsa en Stieg Larsson eller Dan Brown av ren nyfikenhet. Men i allmänhet är det vetenskapsprosa som naturvetaren kopplar av med. Titlar som ”Fermats gåta”, ”Longitud” och ”Gödel, Escher, Bach” är klassiker inom denna hybridgenre.

Den inbitne romanläsaren vet att fiktion är minst lika viktig för människan som vetenskap och fakta. Drömmer vi inte de märkligaste och mest ologiska saker så dör hjärnan. Det är vetenskapligt verifierat.

Desto underligare att just litteraturindränkta intellektuella och humanister är de som har haft svårast att förstå sig på de politiska jordbävningar som skakar våra gamla demokratier.

Hur kan tiotals miljoner människor bara skaka av sig fakta? Varför vägrar de att acceptera ekonomiska, ekologiska, sociala och tekniska självklarheter? Hur kommer det sig att så många väljer att lyssna på välkända lögnare och populistiska demagoger istället för på människor vars yrke det är att hitta objektiva sanningar?

Mängder av Donald Trumps supportrar vet att de följer en fiktion, men föredrar den framför verkligheten.

Litteratörerna står som lamslagna, frustrerade in i märgen. De tycks inte ha lärt sig någonting av sin romanläsning. De verkar helt ha glömt varför de läser fiktion och hur den griper dem och på sikt förändrar deras liv. För det är ju så vi brukar säga. Att man på olika sätt blir en bättre människa av att läsa böcker. Att en bok kan förändra världen en smula.

I Mike Careys grafiska romanserie ”The Unwritten” – samlad i elva album – beror världshistorien i mycket stor utsträckning på skönlitteratur. En underjordisk konspiration styr vilka berättelser som i sin tur påverkar mänskligheten, hotar, mördar och utpressar författare samt kontrollerar distributionen. En lång rad tongivande verk förekommer i intrigen, från Gilgamesheposet till vår tid.

Här finns ”Rolandssången” som var en viral hit på sin tid och bidrog till att piska upp de kristna stämningarna mot islam. Här finns Gutenberg och hans revolution som ligger steget före den onda kabalen och sänder ut sina lärjungar innan den kan slå till. Fast de försäkrar sig om rättigheterna.

Här finns, i modernare tid, den tidige Rudyard Kipling, vars verk om ”den vite mannens börda” predikade kolonialismens nödvändighet; William Randolph Hearst och hans krigshetsande propagandamaskin; Joseph Goebbels och hans redigering av den judiske författaren Lion Feuchtwangers roman ”Jud Süss” till en antisemitisk agitationsfilm; samt naturligtvis de allra senaste, digitala, gränssnitten med deras blixtrande hastighet och förmåga att skapa lögner och pervertera verkligheten.

Huvudpersonen i ”The Unwritten” är modellerad efter Christopher Milne – den brittiske pojke som blev Nalle Puhs Christopher Robin för en hel värld och alltid såg sig själv som fången i ett fiktivt liv som inte var hans. Men hjälten Tommy Taylor i ”The Unwritten” är också en övertydlig blinkning till en av vår tids mest framgångsrika kollektiva sagor: den om Harry Potter.

Taylors pappa har redan från födseln format honom till att bekämpa konspiratörerna och vända fiktionerna mot dem. Hans förmåga att röra sig mellan fiktion och verklighet blir ett vapen.

Mängder av Donald Trumps supportrar vet att de följer en fiktion, men föredrar den framför verkligheten. Jag har läst och sett otaliga reportage från ”Trump-country” där folk säger att javisst: presidenten ljuger och bedrar och har fel oftare än han har rätt. De vet det. Men ändå.

Vad de följer är en fiktiv person som en gång skapades i en hårt regisserad och redigerad såpa. Han är inte den förste att kandidera med sin fiktiva figur och han är definitivt inte den siste. Och en förutsättning är de berättelser han och hans kabal pumpar ut till villiga läsare och lyssnare som fullt medvetet väljer en fiktion framför alla andra, inklusive hårda fakta.

Och vi bokläsare står uppenbarligen som fån och undrar vad det var som hände och fortsätter hända. Men även politik är till största delen fiktioner, fantasier, drömmar och utopier. Det gäller att berätta bättre än motståndaren. Inget är viktigare.

I våras kom rapporter om att läsningen av skönlitteratur minskat. Anledningen skulle vara att verkligheten kommit att övertrumfa fiktionen och på gott och ont blivit mer spännande än någon roman. Men bokläsningen som sådan är knappast på tillbakagång.

I förra veckan kunde branschsajten The Bookseller jubla över att bokförsäljningen ökat med 46 procent under 2017 hos den mäktigaste aktören, Amazon. Den största ökningen stod glädjande nog barnböckerna för, och där var det i mycket J K Rowlings nya Harry Potter-pjäs i bokform som pumpade upp siffrorna.

Näst mest ökade en kategori som nog kan kallas fiktion, men som kanske skvallrar tydligare om vår tids stämningar: religion och andlighet.

 

Bokmärke:

Ett annat ambitiöst serieverk av den brittiske författaren Mike Carey är ”Lucifer”, som är en spin-off från Neil Gaimans ”The Sandman” och beskriver den fallne ängelns tillvaro och ambitioner efter det att han lämnat uppdraget som överkonstapel i Helvetet. Rekommenderas hett.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.