Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-12 06:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/jonas-thente-tidskriften-glanta-tar-sig-an-var-tids-viktigaste-fraga/

Kultur

Jonas Thente: Tidskriften Glänta tar sig an vår tids viktigaste fråga

Lögn eller Sanning? Kanske är de samma sak.
Bild 1 av 2 Lögn eller Sanning? Kanske är de samma sak. Foto: Glänta
1900-talets mest angelägna tänkare? Hannah Arendt (1906-1975).
Bild 2 av 2 1900-talets mest angelägna tänkare? Hannah Arendt (1906-1975). Foto: Granger/REX

”Sanningen är inte sanningen”, menade Donald Trumps presstalesman häromåret. Det kanske han hade helt rätt i. Jonas Thente läser nya numret av Glänta, om sanning och lögn.

Jonas Thente
Rätta artikel

Ju mer den amerikanske presidenten ljuger, desto starkare stöd får han av sina supportrar. En upplyst människa kan tycka det vara frustrerande att sanningen inte biter. Vi skulle föredra att sanningen drog ner byxorna på lögnaren och fick hans fans att lomma hem, mumlande generade ursäkter.

Men vi lever inte i upplysta tider.

Nya Glänta (nr 2/18) är årets viktigaste tidskriftsnummer, ty temat är ”Sanningen”.

Man får inte glömma att lögnen är en nödvändig del av politiken. Eller omvänt: att politik aldrig kan bygga uteslutande på fakta och sanning. Politik, påminde filosofen Hannah Arendt, har alltid byggt på att vilja handla. Och för att göra rum för handlingen måste man ta bort något som redan finns, alltså föreställa sig något annat, förneka det innevarande. Annars återstår blott status quo och det är svårt att sälja.

Att Hannah Arendt alltmer framstår som 1900-talets mest angelägna tänkare understryks varhelst den nya totalitarismen och motsatsparet sanning/lögn diskuteras. Och det är ofta. Anna-Karin Selberg inleder tidskriftsnumret med en introduktion till Arendts ögonöppnande teorier kring totalitarismens fundamenta, med exempel från Sovjetunionen, Nazityskland och Nixons USA.

Läs mer: Hannah Arendt – den hyperaktuella och bångstyriga filosofen

Poängen är att den moderne politikern måste skapa en helt ny verklighet, där enskilda fakta blir betydelselösa. Ett uppenbarande av lögnen blir rentav en fördel eftersom den bekräftar sanningssägaren som en absurd gestalt som förnekar denna nya verklighet. Donald Trump, med kohorter och internationella efterföljare, har blivit till Arendts (1906-1975) mest braskande exempel.

Till skillnad från andra kulturtidskrifters temanummer, brukar Gläntas fylla hela nummer - inte bara de första tre artiklarna. Så här läser man på drygt 100 sidor Anders E Johanssons uppkäftiga och djupt bildade essä om kulturrelativismen förr och nu, Marci Shores diskussion om huruvida postmodernismen berett vägen för den högerextrema nytotalitarismen, texter om sanningsserum, fake news genom historien, rättsvetenskapen och sanningen, samt en mängd annat. 

Jag upprepar: detta är årets viktigaste tidskriftsnummer. Nästa års också.