Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

En Nobelpristagare ska nå framgång mot alla sociala och politiska odds

Sara Danius i Börshuset.
Sara Danius i Börshuset. Foto: Lars Lindqvist

Nobelpriset i litteratur tillkännages i morgon, torsdag. Kajsa Ekis Ekman om en egenskap som Akademien framhäver mer än någon annan.

Att Nobelpristagarna i litteratur ofta är vita män är ingen hemlighet. Men de bör helst också ha haft en svår bakgrund, vara individualister och gått i exil. Det skriver den kanadensiska författaren Jennifer Quist om i en essä i New Left Review (104/2017). Hon har studerat Svenska Akademiens motiveringar och författarbiografier de senaste 25 åren och upptäckt vissa återkommande fraser.

Det handlar inte om genre eller stil utan om författarens liv, som kusligt ofta följer ett och samma mönster. Att pristagaren kommer från enkla förhållanden sägs i nästan samtliga fall. Det är idel utanförskap, utsatthet och hemlöshet.

Läs mer: Mutangreppen mot Svenska Akademien

Är alla Nobelpristagare alltså klassresenärer? Nej, tvärtom. J M Coetzees far var till exempel advokat och Oxfordeleven V S Naipauls far var journalist. Men detta verkar ses som något besvärande av Akademien. Vi får veta, som om det vore en förmildrande omständighet, att Coetzees far ”endast var tidvis verksam som advokat” och i stället för att berätta om Naipauls studier vid Oxford berättas om hans farfar plantagearbetaren.

Om författaren inte har några personliga erfarenheter av lidande framhävs krig och diktaturer som ägde rum under hans eller hennes uppväxt. Exempelvis får vi höra att Gao Xingjian växte upp med ”följderna av den japanska invasionen” – utan att veta om han över huvud taget lade märke till dem.

Så utses årets Nobelpristagare i litteratur.

Att ha migrerat är en annan omständighet som Akademien gärna framhåller. Särskilt då författaren tvingats i exil som en följd av sitt skrivande, men även då det rör sig om frivilligt resande. Vargas Llosa kallas en ”världsmedborgare” och J M G Le Clézio en ”nomad”.

Det finns en egenskap som Akademien framhäver mer än någon annan: individualismen. Att författaren ”gör motstånd mot systemet” är mer än en klyscha i Nobelsammanhang, man kan faktiskt undra om det rör sig om ett kriterium då tjugo av tjugofem pristagare beskrivs som dissidenter och rebeller.

Läs mer: Så mottog tidigare Nobelpristagare beskedet

Dock är det en särskild typ av motstånd som premieras – den ensamma individens kamp mot ett kollektiv. Imre Kertész hyllas exempelvis för att han visar ”en individs vägran att ge upp sin individuella vilja och uppgå i kollektivet”, det vill säga ”den misantropa dumheten i den socialistiska enpartistaten”. Om José Saramago sägs att han visserligen gick ”med i kommunistpartiet, i vilket han dock alltid intagit en kritisk ståndpunkt”. Hos asiatiska författare framhålls ofta deras mod att gå emot sin kultur som kräver ”lydnad och konformism”. Kollektivet stjälper alltid, hjälper aldrig.

Vad handlar det här om? Har den samtida författarbiografin blivit en egen genre av typen ”mot alla odds”? Vill Akademien framhäva sig själv som belönare av de utsatta? Quist skriver inte det, men jag undrar om det kan röra sig om ett typiskt svenskt synsätt där flykt och fattigdom är fint på något sätt. Det är vår tids romantiska skapelseberättelse.

Så gott som alla våra offentliga personer anpassar sig till denna mall när de ska berätta om sig själva: döljer sina privilegier och framhäver svårigheterna. Att de ändå lyckades tillskrivs då deras obändiga individualism. Vilket kanske är tänkt att inspirera, men i själva verket gör att vägen till framgång mystifieras.

Quiz: Vad kan du om Nobelpriset i litteratur?

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.