Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Augustin: Du var fin på resan, men nu ser du bara galen ut

Kåseri. Jag köper en jättetuff hatt på konferensresa i Texas. Hemma i Sverige ser den ut på ett annat sätt.

Jag såg den i en affär i Texas. Det var en svart hatt i läder som signalerade exakt den personlighet som jag besatt vid det tillfället:  den oförvägne äventyraren, redo att rida iväg i solnedgången för att kämpa mot obevekliga naturkrafter. 

En av kollegorna på IT-konferensen betraktade mig medan jag prövade hatten. 

– Varför inte? tror jag att han sa.

Efter denna formidabla övertalningskampanj införskaffade jag det som jag i den stunden betraktade som ett självklart plagg i var mans garderob. 

På konferenshotellet prövade jag hatten i olika vinklar, tog ett foto i spegeln och skickade hem till min fru. Som en påminnelse om vilken karl hon har förmånen att leva med. Författare och ägare till en hatt i svart läder, hon är nästan gift med Indiana Jones. 

Det var inte svårt att bära hatten i Texas. Jag bar den på flyget hem, och någon konferenskollega undslapp sig att hon nu hade vant sig vid den. 

Från början hade jag tänkt ha den varje dag. Kanske kunde jag till och med ha den inomhus, jag har hört på föräldramötena att barnen har mössa inomhus, så varför skulle inte jag kunna skildra min personlighet på detta sätt? Folk visar ju upp tatueringar i tid och otid.

Nästa morgon, lagom jetlaggad, tog jag på skjorta, chinos och vinterrock och sist hatten, tittade mig i spegeln och konstaterade att den såg lite annorlunda ut nu när den var hemma i Sverige. 

Den kanske inte tål det svenska klimatet, sa jag till mig själv. Säkrast att vänta med att ha på den tills jag har impregnerat den.  

Efter att den hade legat på hatthyllan i något år förflyttade jag hatten till sommarstugan, där behöver jag ju både skydd mot solen och är utom synhåll för de flesta. 

Denna senaste soldränkta sommar hade jag hatten många gånger i vår trädgård. Min fru och jag åkte in till en större stad för att handla. Vi stannade på ett fik. Det var fullt av folk och getingar.

När vi gick därifrån tittade min fru på mig. Hon hajade till.  

– Jag hade glömt att du har på dig den där hatten, sa hon.

Vi som har köpt plagg i utlandet borde ha en egen dag. En dag då vi kan ta på oss det en gång så löftesrika plagget utan att riskera att allmänheten, eller någon ännu mer närstående, tar avstånd. 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.