Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Konflikt om ljudböcker på Bonniers: ”Nobelpristagare underpresterar digitalt”

Håkan Rudels, vd på Bonnierförlagen.
Håkan Rudels, vd på Bonnierförlagen. Foto: Bonnierförlagen

Stjärnförläggare hotas av uppsägning och flera profilerade medarbetare lämnar anrika Albert Bonniers förlag. En förändring av förlagets utgivning i riktning mot ljudboksmarknaden uppges ligga bakom turbulensen.

Redan för två år sedan gick en skälvning genom bokbranschen då Sveriges äldsta förlag Norstedts köptes upp av den digitala uppstickaren Storytel. Nu får de snabba förändringarna på ljudboksmarknaden konsekvenser även på Sveriges näst äldsta förlag, Albert Bonniers.

På det 181-åriga förlaget pågår, enligt uppgifter till DN, ett fokusbyte från pappersböcker till digitalt strömmade ljudböcker. Bakom det påstådda skiftet ska finnas en marknadsutveckling som i allt snabbare takt gynnat den digitala utvecklingen: 

Digitala abonnemangstjänster som BookBeat, Nextory och Storytel ökade intäkterna med 50 procent i kronor räknat förra året. Den fysiska bokhandeln minskade samtidigt med 4,5 procent och bokförsäljningen i dagligvaruhandeln med 11,2 procent. Utvecklingen pekar på att den digitala bokkonsumtionen snart är hälften så stor som den fysiska bokhandeln.

Albert Bonniers förlags arbete för att anpassa sig till denna marknad har orsakat kritik internt och lett till dålig stämning på förlaget, uppger flera källor för DN. Fyra tongivande personer har dessutom på kort tid lämnat förlaget, något som först uppmärksammades av tidskriften Svensk Bokhandel.

En femte, stjärnförläggaren Martin Kaunitz, befinner sig i förhandlingar efter att hans tjänst har avskaffats. Kaunitz är en av Sveriges mest erfarna förläggare och står bakom författare som Åsne Seierstad, Bengt Ohlsson, Ann Heberlein, Ola Larsmo och Karin Bojs. Albert Bonniers förlagschef Jesper Monthán vill inte svara på om han är uppsagd eller inte.

– Som följd av anpassningen av utgivningen kommer facktextutgivningen att minska. Då uppstår en övertalighet, i form av en förläggartjänst och hur vi ska lösa det är en diskussion som pågår internt nu, svarar Jesper Monthán på mejl. 

De andra fyra är förläggarna Gunnar Nirstedt och Elin Sennerö Kaunitz, den senare har lämnat förlaget för en chefstjänst på Atlantis. Vidare har Anna Tillgren, pr- och informationsansvarig, efter 17 år valt att öppna egen verksamhet och samma beslut har även fattats av förlagets designansvariga Nina Ulmaja, mångfaldigt prisbelönt som bokformgivare bakom bland annat böcker av Lars Norén och Tomas Tranströmer. Båda dessa kommer att fortsätta samarbeta med förlaget.

Jesper Monthán tror inte att Albert Bonniers varumärke som Sveriges prestigeförlag tar skada av att ledande medarbetare slutar:

– Skälen till varför man har valt att sluta är olika från fall till fall och i två fall kommer vårt samarbete att fortsätta fast under andra former än tidigare. Albert Bonniers förlag ändrar alls inte inriktning, vår utgivning och vår profil är bestående, men omvärlden förändras och vi med den. Då kommer det ofrånkomligen att ske olika typer av kompetensväxling, det kan man inte förhindra, ibland är det också bra, kommenterar han. 

Gunnar Nirstedt sade upp sig för en dryg månad sedan efter tjugofyra år på Albert Bonniers förlag. Som seniorförläggare har han haft ansvar för författare som Svenska Akademien-ledamoten Sara Stridsberg, Augustprisvinnaren Lina Wolff och poeter som Malte Persson, Johan Jönson och Athena Farrokzhad.

– Jag hade gått med tankar på att säga upp mig en tid, men i slutändan var det inte svårt: Förlaget har bestämt sig för en betydligt mer kommersiell inriktning som är anpassad till ljudboksformatet. Ett sådant förlag är jag helt enkelt inte intresserad av att arbeta på, sammanfattar han.

Enligt Nirstedt har förlagets litterära chef Daniel Sandström inför personal beskrivit hur Albert Bonniers förlag ”inom några år förmodligen kommer vara en ljudboksproducent med viss pappersutgivning”. 

– Man betraktar möjligheten att ge ut böcker i ljudboksformat som helt avgörande för om man vill satsa på dem. Förlaget har redan varit på konferens för att lära sig vilka texter som funkar som ljudböcker. Förläggarna har dessutom uppmanats att försöka styra sina författare mot att skriva böcker som passar för ljudboksformatet.

Varför ett sådant starkt fokus på ljudboken?

– Man ser ingen affär i att ge ut pappersutgåvor. Det här är en jättestor kursändring och handlar om många människors möjlighet att fortsätta både på förlagen och i arbetet som författare. Att bokmarknaden har förändrats är helt uppenbart, men det kan analyseras på olika sätt. Den analys som Bonnierledningen gör nu är att det som säljer minst måste bort, även om det kostar minst och ger den minsta besparingen, som poesin. 

Tror du att det här kan leda till att författare kommer att lämna Albert Bonniers förlag?

–  Det kan man vara säker på. För många, också mycket framgångsrika författare, är det väldigt viktigt att ett förlag står för ett livaktigt och spännande sammanhang och att det känns dynamiskt. Men om Albert Bonniers förlag nu rör sig i en riktning som liknar Piratförlagets och ingen längre bryr sig om att odla framgång utan nöjer sig med att köpa framgång så tror jag att flera författare inte vill stanna, svarar han.  

Nirstedt att många av förlagets författare inte förstått vidden av den nya marknadsstrategin:

– Av de många författare som jag arbetade med när jag sade upp mig så har åtminstone hälften ännu inte har hört något från förlaget om vilken förläggare de ska vända sig till i framtiden. De verkar som om de betraktas som mistliga i den nya inriktningen, säger han.

Som en följd av förlagets skärpta fokus på det digitala ljudboksformatet kommer alla underhållningstexter att bli betydligt kortare redan inom något år, förutser han.

– Det beror på att man av kostnadsskäl vill minska studiotiden för inläsning av ljudböcker. Några thriller på sex hundra sidor kommer inte att ges ut i framtiden utan anpassas för att passa ljudformatet. Ljudböckerna är det nya massmarknadsformatet i ännu högre grad än vad pocketboken någonsin varit.

Gunnar Nirstedt talar om ett förlag där de flesta i ledande ställning ser strömmade ljudböcker som den enda nyckeln till ekonomisk framgång.

– Men att lönsamheten för det formatet stiger kraftigt nu betyder ju inte att den alltid kommer att göra det. Det var ju inte många år sedan e-boken på samma vis skulle slå ut alla andra format – men det hände ju inte, poängterar han. 

Vad gör du härnäst?

 – Jag vill gärna arbeta med litteratur. Jag är kluven till att väsnas om detta, men samtidigt är det så viktigt. Jag sörjer ett väldigt fint förlag som har en fantastisk historia och tradition. När folk har hävt ur sig standardfraser om att Bonniers ”bara satsar på bestseller och skär ner på poesin” har jag alltid blivit ledsen eftersom det inte stämt, men nu börjar förlaget hinna ikapp den klichébilden, säger han.

Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers förlag sedan 2014, tycker inte att de förändringar som sker på förlaget kan beskrivas som dramatiska.

– Det är fel att tala om kursändring, man kommer att känna igen inriktningen och pappersboken är fortsatt central, men vi behöver som alla publicistiska företag ha koll på den digitala verklighet som redan är här. Digitalt ljud står i dag för cirka 30 procent av vår omsättning, och det ökar. Detta påverkar hela branschen, på samma sätt som tidnings- och tv-branschen förändrats av digitaliseringen, skriver han i ett mejlsvar och fortsätter: 

– Vi vill att våra böcker ska ha möjlighet att nå ut på den marknaden – vi tror också att det är något som författarna efterfrågar av oss som ett ledande förlag, på samma sätt som läsarna förväntar sig digital kompetens på en tidning som DN. Men vi tror att det är en naturlig del av vår utgivning, alla böcker kommer inte fungera i ljud och det är ok det med. Det är som de bevingade orden i ”Leoparden”: Ska allt bestå måste en del förändras.

Stämmer det att du uppmanat förläggarna att försöka styra sina författare mot att skriva böcker för ljudboksformatet?

– Det låter som en vantolkning. Bonnier har ett förlag – Bookery – som sysslar med att producera originalböcker för ljud, det sysslar inte AB med. Men vi tror att digital kompetens är nödvändigt för ett framgångsrikt förlag. Då måste man också ha koll på hur formatet påverkar hur vi uppfattar en berättelse och så vidare, det är en narratologisk kompetens som är viktig och självklar. 

Har du sagt att Albert Bonniers förlag ”inom några år förmodligen kommer vara en ljudboksproducent med viss pappersutgivning”?

– Det är en mening som helt tagen ut sitt sammanhang, och ger en helt förvanskad bild av vad jag sagt, ett sätt att medvetet misskreditera. Vad jag sade var menat som filosofisk fråga, vad händer över tid, givet att skiftet från en analog skriftkultur till en digital bild- och ljudkultur bara fortsätter, kommer ljud bli den dominerande formen, i förhållande till tryckta böcker rent generellt? Det är ingen framtid jag tror eller önskar Albert Bonniers Förlag, på något sätt, svarar Daniel Sandström. 

Också Bonnierförlagens vd Håkan Rudels framhåller att den ökade inriktningen på ljudböcker inte är något som sker specifikt på Albert Bonniers förlag, utan just nu präglar hela bokbranschen.

– Den fysiska bokförsäljningen minskar i allmänhet medan den digitala konsumtionen ökar våldsamt. Totalt sett har vi en ökande bokmarknad, men det är en kraftig förskjutning mot digital konsumtion i allmänhet och prenumerationstjänsterna i synnerhet, säger han.

I grunden är det ett förändrat läsarbeteende som tvingar fram en anpassning av utgivningen, menar Håkan Rudels. Han tror att den nya konsumtionen av böcker premierar författarskap snarare än enskilda titlar, vilket gynnar författare med stor backlist.

Men en annan skillnad mellan lyssning och läsning är att många ljudbokslyssnare gör något annat medan de lyssnar, som att promenera, gymma, diska eller städa. Det får konsekvenser för utgivningen, menar Håkan Rudels:

– Ta en Nobelpristagare, den underpresterar i digitala tjänster. Litteratur där du inte kan strölyssna funkar ganska dåligt eftersom du normalt sett gör någonting annat samtidigt. Men med det sagt kommer vi så klart att ha en lika bred utgivning i morgon som vi har i dag, säger han.

På vilket sätt tror du att Bonnierförlagens utgivning kommer att förändras med det ökade lyssnandet?

– Det sker förändringar mellan olika genrer, där vissa segment presterar bättre digitalt kontra fysiskt och tvärtom. Digitalt är det genrelitteratur som funkar bäst: romance, deckare, spänning. Det är samma rörelser du ser i Netflixvärlden, med serietänket. Men det här är fortfarande ungt fält, vi prövar oss fram.

Bonnierförlagen har satsat på digitala ljudböcker sedan 2013 och ger i dag ut omkring 350 ljudböcker om året. De författare som säljer mest i det fysiska formatet toppar även förlagets ljudbokslistor, som Lars Kepler, Camilla Läckberg och Leif GW Persson. I dag ger Bonnierförlagen som helhet ut ungefär hälften av sina fysiska böcker även som ljudböcker. Håkan Rudels bedömer att den andelen kommer att öka framöver.

– Pappersboken är inte ett självändamål. Berättelsen är ett självändamål och vi anpassar oss till hur folk vill läsa. Vi är inte boktryckare, det måste man komma ihåg, säger han.

Kommer författare som inte passar för ljudboksformatet på sikt att försvinna från Albert Bonniers förlag?

– Vi jobbar inte på det sättet, med en viss grupp av författare, utan vi tar det titel för titel. Nu skulle det här kunna vara mina famous last words, men under min livstid har jag väldigt svårt att se ett förlagshus som har 100 procent ljudboksutgivning. Det tror jag absolut inte på.

Hur ser du på att flera profilerade medarbetare har lämnat Albert Bonniers förlag den senaste tiden?

– Det är klart att det är tråkigt när många medarbetare med stor erfarenhet lämnar. Men när stora förändringar sker är det normalt att folk slutar.

Du är inte orolig för att Albert Bonniers ställning som prestigeförlag kan skadas?

– I ett förlagshus som vårt är det en balansgång mellan att ha ena foten fast förankrad i historien och den andra i framtiden. Vårt jobb är att se till att vårt förlag finns även om 200 år, inte bara under de 200 år som gått. 

Erik Wikberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och bakom Svenska Bokhandlareföreningens och Svenska Förläggareföreningens statistikrapporter, beskriver hur de internetbaserade försäljningsaktörerna driver tillväxten på bokmarknaden.

Hur kommer fokuset på ljudböcker påverka framtidens litteratur?

– Det finns uppenbara risker för vissa genrer, till exempel rysk klassisk litteratur som Dostojevskij med dess stora personförteckningar som blir kognitivt svår i ljudboksformat, kurslitteratur i matematik, stora coffee table-böcker, konstböcker, med mera. Bäst går genrelitteratur – deckare, thriller och romance-litteratur, svarar Wikberg.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.