Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 10:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/konsertrecension-fullsatt-och-svangigt-pa-sangbolaget/

Konsertrecensioner

Konsertrecension. Fullsatt och svängigt på Sångbolaget

Mudskipper får musiken att flamma på Sångbolaget, skriver DN:s Johannes Cornell.
Mudskipper får musiken att flamma på Sångbolaget, skriver DN:s Johannes Cornell. Foto: Sofia Blomgren

Bandet Mudskipper rör sig mellan amerikansk frijazz och rock – och de får musiken att flamma. Per-Åke Holmlander har skapat ett konsertställe värt att lägga på minnet, skriver DN:s recensent Johannes Cornell.

Sedan 2015 har tubaisten Per-Åke Holmlander arrangerat konserter i en liten lokal där det till vardags bedrivs sång- och körundervisning. Närheten till Tele2 Arena och Globen – bara ett stenkast, snett över Nynäsvägen – gör sig inte nödvändigtvis påmind. Men Holmlanders femtioförsta kväll på Sångbolaget börjar åtminstone med ett par, tre förband – om än med medlemmar i samma grupp som utgör huvudakten Mudskipper.

De spelar improvisationsmusik på en skala som sträcker sig från amerikansk frijazz och dess europeiska vidareutveckling, till rock. Men först närmast smyger Mudskipper igång. Norrmannen Paal Nilssen-Loves trummor och cymbaler, holländaren Terrie Ex elgitarr, danska Signe Emmeluths altsaxofon och belgiska Hanne de Backers bartytonsaxofon liksom anländer till bordet och presenterar sig lite försynt.

Sedan börjar det pyra. Och flamma upp. Och tillta i styrka tills man tror att gränsen är nådd. Då lägger Nilssen-Love i ytterligare en växel genom att addera ett ruffigt beat mitt i alltihop. Det svänger, även visuellt, och plötsligt kommer jag helt osökt att tänka på det amerikanska rockbandet B-52’s – med Terrie Ex i rollen som den nipprige sångaren Fred Schneider.

Nästa steg vore kanske fullständigt kaos. Men då fångar i stället Mudskipper den övergripande formen för musiken genom att drastiskt ta ner intensiteten nästan till noll. Det är som om natten föll kring en liten skogstjärn, där märkliga små djur gör sig hörda i vattenbrynet och hela världen runt omkring upphör att existera. Ett litet tag. Sedan reser sig den samlade kraften på nytt, med tuggande elgitarr, brunstigt beat och de båda saxofonerna som något slags halvt kasserad, guttural orgel plöjande genom ljudbilden.

Och publiken är inte så liten ändå. Många är uppenbarligen stammisar på Holmlanders kvällar, och sammantaget är det rentav fullsatt på Sångbolaget. Ett ställe att lägga på minnet, även om man inte önskar sjunga i kör. Den 21 februari kommer Peter Bryngelsson med en föreställning om kultgitarristen Peter Green.

Läs fler recensioner av Johannes Cornell