Uppdatering 190525 09.15: Texten har tillfogats en rättelse

Efter sitt internationella genombrott 2010 med albumet ”Sketches of the World”, där gitarristerna David Hansson och Thomas Hansy i The Gothenburg Combo hade tonsatt de sju kontinenterna, återkom de 2017 med det minst lika överväldigande ”Seascapes”. En svit av tio ”kapitel” där de sänkt sig ner i djupen och tonsatt Jules Vernes ”En världsomsegling under havet”, deras gemensamma favoritroman som mycket unga. Och på ett lysande sätt översatt dess undervattensvärld med sina magiska ljusfenomen, virvlande strömmar och bottenlösa djup till musik för två gitarrer.

Resultatet hade en sådan bärkraft att The Gothenburg Combo utvidgade idén genom att beställa musik från ett tiotal tonsättare som var baserad på deras favoritböcker. Efter att ha presenterat dem på en turné till olika bibliotek under våren har de nu samlat sig till en fyra dagars kammarmusikfestival kring litteratur och musik på Gunnebo slott som bland annat bjuder på programpunkter där Agneta Pleijel, Göran Greider och Kjell Espmark talar om den musik de tycker bäst om, och översätter den till text. Samt uruppförandet av ett verk för The Gothenburg Combo och recitation av Reine Brynolfsson som tonsättaren Ulf Dageby komponerat utifrån Jila Mossaeds helt nyskrivna dikt ”Europa”. En rätt så skoningslös text om ett Europa av i dag som snurrar allt hastigare runt sig själv – i dimman av en förödande glömska över sin egen historia.

Öppningskonserten som jag bevistade var dock helt ägnad de tio nya stycken som tillkommit utifrån rubriken: ”Hur låter din favoritbok?” Spännings- och underhållningsvärdet var ganska givet i Thomas Liljeholms tonsättning ”28 years in 5 minutes” av Daniel Defoes ”Robinson Kruse”, Jenny Hettnes ”En underbar torsdag” (John Steinbeck), Anna-Lena Laurins ”Sagan om ringen” (J. R. R. Tolkien). Och experimentlustan påfallande i Anne Pajunens ”Back to Play” (Gertrud Stein), Erik Peters ”Nollpunkt” (Kristian Lundberg), Max Käcks ”Fragment 30” (Herakleitos) samt Sofia Jernbergs ”Grapefruit” (Yoko Ono).

De starkaste stämningarna stod ändå Sven-David Sandström för med sin lika lekfulla som ömsinta serenad över Edith Södergrans ”Drick värmen ur min hand”. Lina Nyberg med sin minimalistiska och ljuvt droppande ”Nu är den väldiga väntans tid” (Karin Boye) och Anna Eriksson med sin labyrintiskt förvillande ”The Paper Palace” (Paul Auster). Samt inte minst Henrik Strindbergs underbara återupplevelse av att läsa Leonard Cohens ”Älsklingsleken” och lära sig spela dennes tidiga sånger i sin komposition för två omstämda gitarrer.

Att David Hansson och Thomas Hansy i The Gothenburg Combo även bjöd på sin egen brusande oceaniska och härligt alternativa verklighet i ”Maelstrom” (Jules Verne) gjorde kvällen på Gunnebo slott än lyckligare.  

Rättelse: I en tidigare version av texten fick Lina Nyberg fel förnamn.