Scenrecension: Mezzoforte på Fasching, Stockholm - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Konsertrecensioner

Konsertrecension: Mezzoforte är fusionjazz med beundransvärd energi

Mezzoforte på Fasching
Mezzoforte på Fasching Foto: Kristin Carlsson/Rockfoto

En gång nådde de till Top of the pops i England. Än håller isländska Mezzoforte, med sin strömlinjeformade men skickliga fusion.

Islänningarna har tydligen haft en vissen sommar, trots den överväldigande värmen på alla andra håll i Europa. Denna märkliga lilla önation, som har levererat så mycket musik. Egensinnig pop, kanske främst. Men i början av 80-talet var det ingen annan isländsk akt som kunde mäta sig med fusionjazzgruppen Mezzofortes internationella framgångar. Närmare bestämt 1983 – alldeles i början av den kreativa period med centrum i Reykjavik, som bland annat genererade The Sugarcubes med Björk som sångerska – är de till och med hade en hit i England med låten ”Garden party”. Inte illa för ett isländskt instrumentalband.

Det är något tilltalande med hela historien. Ett litet gäng nära vänner, unga och utlämnade åt en karg miljö långt från händelsernas centrum. Men de älskade att spela, de höll ihop och gav sig inte. Kanske blev de kompisar med Björk och kompani – det bor ju inte fler än drygt 330 000 människor på hela Island. Eller kanske var de alltför olika. Mezzoforte höll i alla fall fast vid ett helt annat recept.

På Fasching låter det på många sätt som fusionjazzen gjorde när den blev som mest strömlinjeformad. Det är skickligt och mättat. Lite jazz, lite rock, något inslag av latin, mycket funk. Lättköpt och utan att riktigt komma åt någon av genrerna. Men det är inte hela sanningen om bandet. Det måste också erkännas att de har en försvarlig hitkänsla. Strömlinjeformad, även den. Men med stadig slapbas och synkoperade melodier kunde man uppenbarligen nå ändå till Top of the pops omkring mitten av 80-talet. Det bevisade ju även brittiska Level 42, även om de sjöng också.

Men vad vikigast är: Mezzoforte spelar med en beundransvärd energi, särskilt med tanke på att bandet faktiskt har mer än fyrtio år på nacken. De bekräftar att de är duktiga instrumentalister – och det är alltså viktigt i sammanhanget. Men genom att verkligen ge benet bekräftar de också sin publik. Och givetvis rundar de av med ”Garden party”.

Mezzoforte

Scen: Fasching, Stockholm

Betyg:3

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.