Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-15 08:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/konsertrecensioner/konsertrecension-nitzer-ebb-gor-om-sig-for-technoklubben/

Konsertrecensioner

Konsertrecension: Nitzer Ebb gör om sig för technoklubben

Sångaren Douglas McCarthy med Nitzer Ebb på Slaktkyrkan.
Sångaren Douglas McCarthy med Nitzer Ebb på Slaktkyrkan. Foto: Kristin Carlsson/Rockfoto

Synthpionjärerna Nitzer Ebb har återsamlat hela sin originalsättning, men musiken är mer klubbanpassad med slimmad elektronik och minimalt med livetrummor.

Johanna Paulsson
Rätta artikel

Som ett av mina bästa dansgolvsminnen rankar jag en kväll i en tysk turbinhall. Dj:n mixade Nitzer Ebb med den franska technodandyn Gesaffelstein och electropunkminimalisterna Liaisons Dangereuses på ett sätt som så snyggt och tydligt illustrerade det europeiska elektroniska samarbetsområdets fria rörlighet i både tid och rum.

Brittiska Nitzer Ebb räknas till 80-talets pionjärer inom den hårda synthgenren EBM – electronic body music. De skickade impulser till Detroittechnon på andra sidan Atlanten, men fångade också upp intrycken som kom tillbaka i sin egen musik innan medlemmarna gick skilda vägar 1995.

Sedan dess har barndomsvännerna från Chelmsford återförenats och turnerat under 2000-talet, men först nu i komplett originaluppsättning med Douglas McCarthy, Bon Harris och David Gooday samt formgivaren Simon Granger. Biljetterna till den första Stockholmskonserten sålde snabbt slut, men till torsdagens spelning i den något mindre lokalen Slaktkyrkan gick det trögare.

Trots att Nitzer Ebb tidigare i år hamnade på The Guardians lista över dagens mest inflytelserika musikgrupper har de åtminstone sin svenska kärnpublik bland äldre synthare snarare än klubbkids.

I Slaktkyrkan handlar det samtidigt mer om en suggestiv fränhet än om muskler och hat. Nästa vecka spelar kvartetten på legendariska technoklubben Berghain i Berlin och det är av allt att döma för den miljön de anpassat innevarande miniturné.

Något som alltså är föga förvånande med tanke på bandets historik, men ändå rör upp blandade känslor hos fans som förväntat sig ett hårt och svettigt bodypass. Tyngdpunkten ligger på klassiska album – i synnerhet ”Belief” och ep:n ”As is” – men låtarna mixas över i varandra utan avbrott.

Med slimmad elektronik och minimala inslag av livetrummor finns inte alls samma slags dynamik som 2011, då Nitzer Ebb återupprättade kol- och stålunionen med tyska glädjemaskinisterna Die Krupps. Men bandet följer med sin tid och McCarthy är en lika hypnotisk frontman som vanligt.

Läs fler konsertrecensioner av Johanna Paulsson , till exempel om den oheliga alliansen mellan David Eugene Edwards och Alexander Hacke .