Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 10:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/konsertrecensioner/konsertrecension-rita-ora-later-som-svenska-melodifestivalen/

Konsertrecensioner

Konsertrecension: Rita Ora låter som svenska Melodifestivalen

Foto: Wai Kei Fung/Rockfoto

Hon har stora ekonomiska muskler bakom sig och räds inte att visa dem. Men mitt i all flärd glömmer Rita Ora bort att faktiskt bry sig om musiken.

Rätta artikel

I en intervju med The Guardian från för ett par år sedan beskriver Rita Ora sig själv som en ”360-artist”. Etiketten är ett exempel på branschspråk som är ovanligt att höra så rättframt från den som själv har sitt namn på affischerna. Men den tjugoåttaåriga mångsysslaren med ursprung i Kosovo är en affärsmänniska i första hand. Hon skådespelar, leder galor och tv-program, lånar sitt ansikte till företag som influerare. 

Mot bakgrund av hennes barndom som flykting är det lätt att förstå att hon hoppar på chansen att se pengarna rulla i vuxen ålder. Det finns något befriande över hennes öppenhet kring hur hon maxar den kreativa industrins möjligheter.

Samtidigt har Oras breda engagemang inneburit negativa konsekvenser för hennes musikskapande. Även om hon själv gärna hävdar att ”musiken finns i allt hon gör” kvarstår faktumet att hon sedan debuten 2012 bara har släppt ett ytterligare album, ”Phoenix” från i fjol. Som del av den våg av balkanbördiga kvinnliga soloartister som uppstått på senare år har hon fått se sig både kreativt och produktivt ifrånsprungen av så väl Dua Lipa som Bebe Rexha. 

Ändå lockar hon stor publik när hon på onsdagskvällen spelar på Berns. Lokalen är smockad och svettig när hon med sex personer stort band kliver upp på scenen. Ambitionen i showen är klart arenamässig. Men materialet är det inte. För den som händelsevis undrat var den outgrundliga genre som är svensk melodifestivalsmusik huserar resten av året finns svaret här. 

Redan från första stund när Ora inleder spelningen med ”For you”, Liam Payne-duetten från filmen ”Fifty shades freed”, låter hon som något som i bästa fall hade gått vidare till andra chansen. Det är på ett plan fascinerande att se en artist med så mycket ekonomiska muskler bakom sin karriär och ett så stort publikt intresse framträda med ett så generiskt låtmaterial. Men i det stora hela gör Rita Ora nog bäst i att fimpa 360-ambitionen och fokusera mer på musiken. Om hon menar allvar med att vi ska bry oss om den.

Läs fler musikrecensioner av Sara Martinsson, till exempel om att Beyoncés inspelade konsert är både oerhört stor och nära.