Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konsertrecensioner

Konsertrecension: Taube gräver djupt i Taube på Dramaten

Sven-Bertil Taube på Dramatens scen.
Sven-Bertil Taube på Dramatens scen. Foto: Urban Wedin

Det blir outsinlig kulturhistoria när Sven-Bertil Taube tolkar Evert Taube på Dramaten, skriver Åsa Veghed.

4

MUSIK
Sven-Bertil Taube
”Så länge skutan kan gå”
Scen: Dramaten, Stockholm

Mot en djupblå fond ser man Sven-Bertil Taube i siluett. Han deklamerar ”Röster ur natten” och sjunger ”Så länge skutan kan gå”. Peter Nordahl berikar pianots klanger med skira stråkljud och effekter. Hans innerligt följsamma komp och de lekfulla arrangemangen har gett Evert Taubes visor ny kraft. Texterna sitter som inpräntade i många av oss.

Här sjungs de av mästertolkaren själv, Taube sjunger Taube, i sitt andliga hem på Dramaten. Man hör och känner vartenda ord. Rösten är så behagligt välbekant.

Sven-Bertil är 83 år nu. Åldrandets yttringar ger sig till känna i lätt virrighet och lite rossel, men däremellan glimmar det till när han spänner ögonen i den publik han inte längre ser men känner och varvar sång med musikpoesiuppläsning. Då kommer skådespelaren också fram. Jag tänker att det är en styrka att i decennier stå pall för sin personliga stil.

Majoriteten av publiken är visserligen 60+. Men tack vare nya skivframgångar och samarbeten med Håkan Hellström och tv-programmet ”Så mycket bättre” har den folkkära artisten fått oväntat liv igen, över generationsgränser.

I bakgrundens blåa färgtoner visas Everts teckningar från sjömanslivet, Astri, Sjösala. Vi får höra om San Remo, Antibes och Latinamerika. Jag ser en Taube som inte vill slockna och outsinlig kulturhistoria. En stor behållning av konserten är Sven-Bertils berättelser om visornas tillkomst med detaljerade beskrivningar. Som när Evert red naken på en häst en sommar. Det är värdefullt att få de kända visorna satta i ett sammanhang. Man ser liksom visorna som så ofta sjungits på midsommarfester, bröllop och begravning i nytt ljus.

När Sven-Bertil plockar fram stråk av svärta och med kittlande nerv berättande sjunger ”Balladen om briggen Blue Bird of Hull” som en skräckhistoria med lätt skrovlig röst, är han som bäst.

Peter Nordahl följer varje rörelse vid flygeln och det blir aldrig tråkigt vackert.

Läs mer: Skivrecension: Sven-Bertil Taube mer full av liv än någonsin

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.