Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konsertrecensioner

Konsertrecension: Thåström på sitt sätt en vattendelare som Hellström

Foto: Evelina Andersson Ericsdotter / Rockfoto

Närheten kommer vartefter och det finns en gnutta mer publikflört nu. Det är omöjligt att tänka sig en enda artist, någonstans, som låter som Thåström, skriver Nils Hansson.

 

4

MUSIK

Thåström

Scen: Lisebergshallen, Göteborg

Det finns något genuint underligt i att en artist så urstockholmsk som Joakim Thåström inleder sin turnépremiär i Göteborg med att sjunga om bluesen i Malmö, om Sjöfartshotellet, om bron över till Köpenhamn, om allt han minns därifrån och hoppas aldrig ska ta slut.

Ändå kunde han inte öppna mer självklart. ”Bluesen i Malmö” är även öppningsspår på hans nya album och den låter som nästan vilken som helst i hans sentida katalog av låtar, bara ovanligt spänstig. Pratsjungen, mullrande, långsamt pumpande. Fenomenalt suggestiv.

Egentligen är det ett ganska extremt uttryck, lika manierat som Bruno K Öijer, fast på Thåströmvis. Och alla är inte med, på sitt sätt är han faktiskt en vattendelare lika definitiv som Håkan Hellström, bara det att ingen tänker så särskilt på den saken längre; det är så länge sen gillarna och ogillarna skildes åt. På den nivå han verkar säljer han ut spelställen närmast på rutin, och adderar extradatum vartefter.

Och exakt så här har Joakim Thåström låtit i rätt många varv nu, med utkastade fragment ur vad man får anta är hans egen tillvaro. Detaljskarpt, personligt, ändå med en paradoxal distans. Samtidigt som det är omöjligt att tänka sig en enda annan artist, någonstans i världen, som faktiskt låter så här.

Nu har han gett ut sitt femte album sen han återuppfann sitt sångspråk med den självbiografiskt anlagda ”Skebokvarnsv 209” 2005, och skillnaden mellan skivorna har blivit en nyans mindre för varje utgivning sen dess.

Av nio låtar på nya ”Centralmassivet” spelar han sju, det kunde ha varit fler, publiken hade absolut köpt det. Förra varvet vill jag minnas att han var ännu mer kompromisslös, la anslaget på ett stillsamt muller i öststatsgrå betongmoll och njöt av hur skickligt hans band är på att hitta variationer och framåtrörelse i det stora stilleståndet.

Skivrecension: Thåström på rastlös roadtrip utan konturer

Det finns en gnutta mer av publikflirt nu. ”Centralmassivet” har några fler låtar i lite snabbare tempo, dessutom kastar han in Imperiets gamla ”Jag är en idiot” redan som tredje nummer. Och på något sätt lyckas han lägga låtarna i en sådan ordning att det känns som mer av en hitkavalkad än vad det egentligen är, med ”Kom med mig” och ”Fanfanfan” som moderna evergreens och en utstuderat långsam ”Alla vill till himlen” i extranumren som en genuin publikflirt.

Hans gestalt är annars lika outgrundlig som alltid, med samma korta kavaj och lilla hatt, mest synlig i silhuett i en stilren men knappast överdrivet upplyst scenografi. Nervigt dansande och fladdrig i händerna, ändå så nedtonad jämfört med förr.

Han säger två artiga hälsningar i början och ett dito farväl alldeles på slutet, inget mer. Däremot är flera av de nya låtarna mer monologartade än någonsin, nästan som om han läste högt ur en dikt- eller dagbok. Närheten kommer vartefter, smyger sig på, hur mycket han än håller sig på sin kant.

Det allra sista extranumret ”Aldrig av med varandra” låter som ännu en rekapitulering av hans omskrivna kärlekssaga med Amanda Ooms, där allt egentligen är sagt i andra låtar på andra plattor ganska nyligen, men tilltalet är så intimt att det är som att han faktiskt visar sig för oss, utan att gardera sig.

Trots alla maner och allt mörker. Jag fattar inte hur det är möjligt.

Läs DN:s exklusiva intervju med Thåström

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.