Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/konsertrecensioner/suverana-anna-christensson-far-gosta-nystroems-juvel-till-pianokonsert-att-glansa/

Konsertrecensioner

Suveräna Anna Christensson får Gösta Nystroems juvel till pianokonsert att glänsa

Anna Christensson vid flygeln. Foto: Alexander Tillheden/Rockfoto

Pianisten Anna Christensson fick en att komma nära den Gösta Nystroem som ena dagen tvingade fram sin musik i hårt arbete. Och som andra dagen lät den flöda fram liggandes på mage på en klippa vid havet, skriver DN:s recensent Martin Nyström.     

Rätta artikel

I sin biografi om Gösta Nystroem skriver Anders Edling om den tvekan som denne kände kring sin relevans som tonsättare efter andra världskriget. ”Det är ej vi som skall föra ordet efter detta utan en yngre generation, som kommer att skratta åt det vi gjort.”, skrev Nystroem i ett dystert brev. 

Men så blev inte fallet. Alice Tegnér hade hans porträtt på sitt piano och han älskades av Hugo Alfvén men på 50-talet kom han också att beundras av de unga radikalerna i och kring Måndagsgruppen. Av sådana som Karl-Birger Blomdahl, Bo Wallner och Eric Ericson som alla uttryckte sin samhörighet med honom. När Moderna museet invigdes 1958 skedde det till en fanfar av just Nystroem.

50- och 60-talen blev också Nystroems lyckligaste år både privat och som tonsättare. Så lyckliga att när Gerard Bonnier uppmanade honom att skriva sina memoarer valde han titeln: ”Allt jag minns är lust och ljus”. Till de som också drabbades av denna lyskraft var pianisten Käbi Laretei som bad honom att komponera en pianokonsert åt sig. En ”Concerto ricercante” vars uruppförande 1960 direktsändes i television.

Nystroem var inte helt vän med att komponera för klaver, och ”ricercante” betyder sökande. Att verket var en prövning uttrycks också i dess motto av Flaubert: ”Bevara mig Gud, havet är så stort och min båt så liten!” När denna juvel till pianokonsert, för det är den verkligen, i torsdags framfördes av Anna Christensson och Göteborgssymfoniker under ledning av Ha-na Chang var den inramad av högsta möjliga musikalisk dignitet - Mozarts uvertyr till ”Figaros bröllop” och Beethovens ”Eroica”. Något som bara förstärkte dess vilja att härbärgera all den emotionella intensitet och flödande espri som var Nystroems särmärke.

Den suveräna Anna Christensson, som också spelat in verket på skiva, frilade på ett närmast furiöst sätt dess hamrande dissonanta passager innan horisonten öppnar sig med sin svidande skönhet. Hon fick en att komma oerhört nära den Gösta Nystroem som ena dagen tvingade fram sin musik i hårt arbete. Och som andra dagen lät den flöda fram liggandes på mage på en klippa vid havet.