Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konst

Egyptiska skatter förgyller bergrum

”Det här blir enda chansen i Skandinavien att se föremål från Tutanchamons grav i original, säger museichefen Sanne Houby-Nielsen.
”Det här blir enda chansen i Skandinavien att se föremål från Tutanchamons grav i original, säger museichefen Sanne Houby-Nielsen. Foto: Anette Nantell
Stockholm får en ny spektakulär utställning när den egyptiske faraon ­Tutankhamuns gravföremål ställs ut. Platsen blir bergrummet på Skeppsholmen.

Världskulturmuseerna spänner musklerna ytterligare. En riktig höjdare är på väg till bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm. Det är föremål från de egyptiska faraonernas tid för 3 500 år sedan, som aldrig tidigare visats utanför Egypten i så stor omfattning. Närmare bestämt rör det sig om föremål från kung Tutankhamuns grav, bland annat den store faraons guldsandaler och guldkistan där hans mumifierade inälvor förvarades.

– Det här blir enda chansen i Skandinavien att se föremål från Tutankhamuns grav i original. Fynden från 1922, då graven öppnades, får inte lämna Egypten. Men nu gör man ett undantag medan man bygger ett nytt museum i Giza där pyramiderna står. Dit ska gravfynden sedan överföras, berättar Sanne Houby-Nielsen, överintendent för de fyra statliga världskulturmuseerna, när vi står bland fågelmumier och sarkofager på Medelhavsmuseet.

Vandringsutställningen är just nu i USA. Den omfattar cirka femtio föremål och har i tre städer dragit fyra miljoner besökare. Den egyptiske kungens gravtillhörigheter ska i Sverige visas på samma plats som succéutställningen med den kinesiska terrakottaarmén. Där ska också höstens kommande visning av inkaguld hålla till, nämligen i bergrummet under Östasiatiska museet. De skrovliga gångarna har visat sig vara utmärkta som utställningsrum, och hit kommer Tutankhamun år 2013.

– Bergrummet är perfekt. Vi kan visa föremålen så som de upptäcktes 1922, och återskapa den slutna känsla som den brittiska arkeologen upplevde.

Två riktlinjer finns för utställningen. För det första att lyfta fram sådant som betytt mycket för hur vi i Europa formulerat vår världshistoria, exempelvis tidiga civilisationer som de i Mesopotanien och Egypten. För det andra handlar det om att ifrågasätta den syn som lätt släpar med det sammanhang och den tid då upptäckter görs och i stället försöka se fynden med dagens ögon, i ett globalt sammanhang, och nyansera synen på den egyptiska kulturen.

– Hade dessa fynd gjorts i dag hade vi sett på dem annorlunda än man gjorde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då den koloniala synen i mångt och mycket härskade. För att få bort den kanske fetischistiska synen på egyptisk kultur tar vi forskare och nya forskningsrön till hjälp, säger Sanne Houby-Nielsen.

Varför har berättelsen om faraograven som öppnades för snart 100 år sedan fortfarande samma sug?

– Den har en magi ingen människa kan låta bli att påverkas av. Det var osannolikt att man skulle hitta så väl bevarade föremål från så långt tillbaka.

Vid tillfället då Tutankhamuns gravkammare i Konungarnas dal öppnades var det som att öppna ett magasin. Sängar, möbler, musik­instrument och annat stod staplat för användning ”någon annanstans”. Allt som faraon av den 18:e dynastin kunde tänkas behöva tog han med sig till nästa liv, inte minst statussymboler.

– De levde med en evighetsuppfattning medan vi lever här och nu utan större tanke om framtiden, det ser man bland annat i klimathotet, som vi har svårt att ta på allvar.

Sanne Houby-Nielsen tror att den mångdubbling av besökare världskulturmuseerna erfarit hänger ihop med både globalisering och integration.

– Mycket mer än för två årtionden sedan är vi i beröring med resten av världen varje dag. Jag tror att det därför uppstår en nyfikenhet på det som är vår gemensamma historia, det räcker inte med den nationella för att förstå vad det är att vara människa.

Publikökning med flera hundra procent

Bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm har blivit en jättesuccé som utställningsplats. Utställningen om bildandet av Mittens rike blev med sina 350.000 besökare den mest sedda i Sverige. Bara två procent av dem som besökte utställningen hade varit på Östasiatiska museet förut. Över hälften av besökarna var turister. Kinautställningen har haft stor del i världskultur­museernas exceptionella publikökning de senaste tio åren, från 200.000 besökare om året till i dag över 900.000.

5000 personer har redan köpt ­biljett till utställningen om inka­guldet, som öppnar den 10 september.

De fyra världskulturmuseerna är Etnografiska museet, Öst­asiatiska museet, Medelhavsmuseet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.