Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konst

Explosion av grafisk design

Stockholm Design Lab har tagit fram Stadiums grafiska form.
Stockholm Design Lab har tagit fram Stadiums grafiska form.
Grafisk formgivning är ett yrke som många trodde skulle dö ut med nya, enkla datorprogram. I stället är grafisk design det område som just nu sysselsätter flest utbildade formgivare. DN:s Lotta Jonson beskriver ett växande arbetsfält, där målet är att sticka ut i samtidens visuella kakofoni.

Varje dag anfalls storstadsmänniskan av flera tusen "budskap" utformade av en grafisk designer. De gör allt från reklam till mer sofistikerad marknadsföring, logotyper, förpackningar, utställningskataloger, hemsidor och tidningsdesign. De samarbetar med inredare och arkitekter för att utforma butiker, väntrum och restauranger, ja överallt där det behövs bokstavselement i rummet.

Den stora ökningen av antalet grafiska uttryck i samhället beror förstås på alla kommersiella utövares behov av att synas. Men ofta sätts likhetstecken mellan grafisk design och kommersiella intressen. Den aktuella utställningen "Forms of inquiry" i Stockholm är en reaktion på detta och visar hur dagens grafiska designer också kan arbeta mer undersökande och kritiskt i djungeln av visuella uttryck. Här finns tredimensionella typsnitt, affischer, fotografier, skyltar och även texter som tillsammans dokumenterar olika samband mellan arkitektur och grafisk form, som är betydligt mer bara yta.

- Explosionen inom det grafiska designområdet började med Macintoshdatorn för tio femton år sedan. Macen ställde dörrarna på vid gavel. Med digitaliserade typsnitt och layoutprogram kunde man lätt föra samman bild och text, vilket innebar en revolution mot alla måsten, säger Jonas W E Andersson, som formger webbrelaterad grafik för bland annat Kanal 5, Kanal 9 och SVT.

Teknikutvecklingen förde med sig att privatpersoner och företagare plötsligt kunde göra sina egna annonsblad och fixa till en logotyp. Bild- och ritprogram gjorde det möjligt att manipulera fotografiska bilder, lägga till detaljer, byta färger och duplicera mönstereffekter. Sådant som det tidigare tog timmar att teckna gick nu att ta fram på några minuter i datorn. Men så småningom insåg de flesta att det behövdes något mer, en kunskap om hur ögat fungerar och om hur bilder, tomma ytor och typsnitt förhåller sig till varandra.

I dag sysslar en stor del av alla yrkesverksamma, grafiska formgivare med skärmbaserad grafisk design. Fortfarande finns det en viss skepsis mot webbdesign, inte minst bland formgivarna själva. Inget "riktigt" jobb, något som grannens grabb kan fixa.

Mårten Sparrman och byrån Hutnu! som gjort Hjärnkontorets sajt och webbspel för SVT, vet att det inte stämmer. Webbdesignens status har också höjts på senare tid. Allt fler inser hur komplicerat det kan vara att göra en både logiskt uppbyggd och överraskande sajt.

- Bra datorspel och fungerande webbdesign tillhör det mest komplicerade i branschen. Tekniken begränsar uttrycket och det går inte att veta exakt vad som händer på användarens skärm. Men interaktiviteten skapar andra möjligheter och stimulerar nya sätt att tänka, inte minst pedagogiskt. En film har en början och ett slut men en interaktiv sajt kan i princip fortsätta i evighet, säger Mårten Sparrman, som valde att specialisera sig på webbdesign just på grund av rörligheten.

Kanalprofilering sysselsätter också många formgivare i dag. Samtliga tv-kanaler, både public service och kommersiella aktörer, är måna om en proper profil med tydlig karaktär så att tittarna hittar dit. Medvetenheten om den grafiska profilens betydelse växer för varje år och på designhögskolorna, där illustration och bokformgivning förr var huvudämnen, får nu filmförtexter, branding (varumärkesprofilering) och inte minst interaktivitet allt större utrymme. Varannan grafisk designstudent kommer ju att syssla med webben efter skolan.

Grafiska designer får nu även rena gestaltningsuppdrag, där det handlar om mycket mer än trycksaker. Som Pontus! Restaurang där Frankenstein Stockholm har tolkat restauratören i allt från konceptutveckling, arkitektur och möbeldesign till val av porslin, tryffelförpackning och matsedlar. Boktapeten skapar hemkänsla men ger också det hela en surrealistisk känsla. Tapeten, som restaurangbesökarna lätt minns, finns för övrigt med på Nationalmuseums pågående utställning "Lura ögat".

- Allt hänger ihop, mottagningsdiskens spegelfront har ett grafiskt mönster med fiskfjäll som kommer tillbaka i servetthållarna på borden. Färgsättningen av möblerna baserar sig på den grafiska profilen. Kaklets skärning återkommer i det grafiska och så vidare, förklarar Pontus Frankenstein.

Kommunikation är nyckelordet för all grafisk design. Balansen mellan estetik och funktion avgör om den är bra, menar Björn Kusoffsky, specialiserad på företagsidentiteter, grafiska profiler och förpackningar. Säg Moderna museet och de flesta vet.

Kusoffsky startade SDL, Stockholm Design Lab, tillsammans med en arkitekt och strateg, för tio år sedan i samband med uppdraget att designa om SAS. Det pågår fortfarande och har hunnit bli över 2.700 applikationer: från dekor på planen till tidtabeller och salt/pepparpåsar.

Stadium är ett av Stockholm Design Labs senaste uppdrag. En väl sammanhållen och genomgående grafisk form som omfattar även arkitekturen, ska förmedla företagets image. Ingen lär tveka om att här handlar det om sport, snabbhet, siffror och rekord.

- Vi bygger vår design genom att kombinera bokstäver, bilder och färger. Det gäller att förtydliga, förklarar Björn Kusoffsky.

Enligt honom finns det ingen "tidlös" grafisk form. Däremot kan den vara mer eller mindre lätt att tröttna på.

- Jag tror på enkelhet, säger Björn Kusoffsky och nämner de kraftfulla Mazettiögonen som ritades på 50-talet av den smått legendariske Olle Eksell som fortfarande används på kakaopaketen.

Grafisk design är som regel extremt tidstypisk och ett uttryck för vad som rör sig i samhället i övrigt. Enkla och avskalade former följs ofta av det flödigt, färgsprakande och efter stiliseringar kommer naturtrogna avbildningar. Denna cykel gäller särskilt inom reklamen men även bokomslag är mode liksom tryck på t-tröjor. Just nu ser man mycket "handgjorda", lite roddiga kompositioner med en medveten provisorisk touch. Självfallet framtagna digitalt. Det gäller både reklam och exempelvis konstkataloger och informationsblad.

Ibland grundar sig trenderna på "vetenskapliga" studier. Enligt en undersökning för några år sedan påstods färg leda blicken och vips infördes färgad text i kvällstidningarna, något som tidigare hade varit otänkbart. Amerikanska Poynter Institute är en av flera institutioner som regelbundet publicerar rön som grafiska formgivare kan ta till sig i försöken att formulera sina budskap. Stora företag anlitar beteendeforskare och psykologer som ska förbereda marken för den grafiska designen. Frågor som alltid återkommer är: Hur når man fram? Ska man tala tyst i en kakofoni av röster? Eller skrika ännu högre?

Peter Alenäs har arbetat med Dagens Nyheters grafiska form och är specialiserad på tidnings- och tidskriftsdesign. Där står den funktionella aspekten i främsta rummet.

- Navigering, att lätt hitta i tidningen, är viktigt. Läsaren ska fastna och känna igen sig. Mantrat är enkelt: Riv av ett hörn på en sida. Ge den till en läsare. Om han eller hon kan säga varifrån rivet kommer har du lyckats.

Inom tidningsbranschen liksom övrig grafisk design pågår en jakt på nya stilsorter. Även dagstidningar vill vara först. Trender går numera inte bara från tryckta medier till internet utan också i motsatt riktning. Ett exempel är understrukna rubriker, direkt uppsnappade från webbens klickbara rader.

På ett seminarium i anslutning till utställningen "Forms of inquiry" ska man diskuteras en fördjupning av den grafiska designen och möjligheter att jobba mer övergripande pedagogiskt - utan att hela tiden behöva "sälja". Mer samhällsinriktat helt enkelt. Där deltar Jonas Williamsson från byrån Reala och Martin Frostner. Båda rör sig på gränsen mellan konst och grafisk form och blandar ideella uppdrag med mer kommersiella.

- Jag skulle önska att den grafiska designen som disciplin vore så pass självsäker och trygg att den kunde användas för att både uttrycka uppdragsgivares behov och vara en bärare av mer självständiga idéer, säger Martin Frostner.

- Jag söker mig till projekt där det finns utrymme att skapa värde och mening med den grafiska formen. Kanske kan den bidra till en positiv förändring i samhället.

Ett exempel på ett "socialt" grafiskt designprojekt är "Give away" för Blodcentralen. Mönster på t-tröjor och kassar indikerar blodgruppstillhörighet och det hela går ut på att öka motivationen att donera blod.

Framtiden då?

- Jag ser en tendens bland yngre grafiska formgivare att vilja arbeta mer konceptuellt, ansvarstagande och också diskutera det offentliga rummet, bekräftar Jonas W E Andersson, som förutom den egna verksamheten är lektor i grafisk design på Konstfack.

Enligt honom kommer datorerna att vara det viktigaste verktyget också framöver. Men för att den grafiska designen inte ska bli doftlös och förlora sin kommunikativa förmåga krävs något mer, understryker Jonas W E Andersson:

- Datorn kan frigöra men också låsa fantasin. Det gäller att inte fastna vid skärmen. Kolla riktiga saker, brukar jag säga till mina studenter. Sitt inte och googla "organic". Ut i skogen!

"Forms of inquiry, the architecture

"Forms of inquiry, the architecture of critical graphic design" visas på Iaspis i Stockholm till och med den 14/12. En bok utges 2009.
Seminarium om bland annat den grafiska designens förhållanden till konst och arkitektur den 6/12 på Iaspis, i anslutning till utställningen.
Mer info: www.formsofinquiry.com

Bild

Kassen för Blodcentralen designad av Martin Frostner.

Byrån Hutnu! och Mårten Sparrman har gjort webbspel för SVT och utformat Hjärnkontorets nya sajt.

Interiör från restaurang Pontus! där Frankenstein Stockholm står för hela konceptet, inklusive den hemtrevliga bokhylletapeten.

Utställningsvy från

Jonas W E Andersson står för Knäppingsborgs grafiska identitet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.