Mindre än en procent av offentliga museers och konsthallars verksamhetskostnader går till konstnärerna. En ny rapport visar att Moderna museet är ett av de stora museer som betalar sämst.
En ny granskning av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) visar att konstnärer sällan får betalt för sin arbetstid när de producerar utställningar till offentligt finansierade museer och konsthallar. MU-barometern 2015 redovisar hur museer och konsthallar lever upp till det så kallade MU-avtalet, ett ramavtal som ingicks mellan staten och konstnärsorganisationerna år 2009 för att garantera konstnärer anständiga ersättningar vid utställningar.
Den genomsnittliga ersättningen i hela landet för en utställande konstnär är mellan 5 500 och 16 000 kronor. Enligt KRO/KIF visar siffrorna att konstnärerna bara får betalt för en bråkdel av sitt arbete: ”Konstnärerna själva finansierar en väsentlig del av konstinstitutionernas offentliga uppdrag, att vara en scen för konst och skapande.”Bäst betalar Bildmuseet i Umeå som ersätter de utställande konstnärerna med i genomsnitt 115 000 kronor.
Ett av de större museer som enligt MU-barometern betalar sämst är Moderna museet i Stockholm. I genomsnitt betalar de 20 066 kronor per konstnär. Bara 0,6 procent av verksamhetskostnaderna går till konstnärsersättningar.
Varför betalar Moderna museet inte konstnärerna bättre?
– Det är en helt skev jämförelse. Vi har alltid setts som de som följer avtalen och är schysta mot konstnärer. Vad annat skulle vi göra, konstnärerna är grunden för vår verksamhet, och självklart gör vi rätt för oss. Vi betalar utställningsersättning och medverkandeersättning, säger Ann-Sofi Noring, vice museichef.
Stämmer inte undersökningens siffra på 20 000 kronor i genomsnittlig ersättning?
– Har man fått fram den siffran så stämmer den säkert, men det handlar om en snittkostnad. I och med att vi har många konstnärer involverade i vår verksamhet och de gör väldigt olika saker, allt från att medverka med en föreläsning eller en performance till en stor separatutställning, avspeglar siffran det faktum att vi jobbar med väldigt många konstnärer. Vi arvoderar alltid enligt avtal. En viktig sak är också att utställningsersättningen baserar sig på ägandeförhållanden. En konstnär som äger sina verk får en ersättning medan en som lånar man från andra samlingar får en annan.
0,6 procent av er budget går till utställande konstnärer. Vart går de övriga 99,4 procenten?
– Just detta gör mig lätt upprörd. Det ser ut som ett spott i havet, men det beror på att större delen av vår budget, som vi får via skatter, går till att betala staten för vår byggnad. Staten betalar till staten. Kulturbudgeten går till Statens fastighetsverk. Vi är beroende av att ha en fungerande och säker byggnad med bra klimat. Vi är glada över att vi har det, men den kostar, säger Ann-Sofi Noring som även tillägger att inköp av konst inte syns i siffrorna.