Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Konst

Konstnärer mister viktig inkomstkälla

Vee Speers ”Untitled #37, scissors 2007 (The birthday party)”.
Vee Speers ”Untitled #37, scissors 2007 (The birthday party)”. Foto: Anette Nantell

Antalet konstföreningar på arbetsplatser har nära nog halverats på ett enda decennium. Vikande stöd från företagsledningar och tuffare arbetsklimat är två av orsakerna. Konstnärerna går miste om en viktig inkomstkälla.

För många konstnärer och konsthantverkare spelar föreningarna en avgörande roll. En av dem är konsthantverkaren Maria Pohl. Hon menar också att nedgången märks mer på mindre orter.

År 2001 hade Riksförbundet för Sveriges konstföreningar (RSK) 1 430 medlemmar. Förra året var siffran nere på 816, och inget tyder på att det skulle vara slut där. Raset gäller framför allt arbetsplatsföreningar – men även allmänna föreningar har drabbats.

– Tyvärr har konstföreningarna fått stryka på foten på många arbetsplatser. Med tanke på vad kultur och konst betyder är det extra sorgligt, säger Kalli Klement, förbundschef på RSK.

På 1950-talet satsade många industrier stort på bildkonst och organiserade konstföreningar på arbetsplatserna. Som exempel kan nämnas Apoteket, som före avknoppningen hade Sveriges största konstförening med 4 000 medlemmar – i dag har hälften försvunnit. Även Dagens Nyheter hade under många år en livaktig konstförening, men den lades ned i våras.

Konstföreningarna är både inkomstkälla och utställningstillfälle för konstnärer och kan, eller kunde, verkligen göra skillnad, både för utbudet och för de enskilda konstnärerna. Enligt KRO:s statistik tjänar den genomsnittliga konstnären 13 300 kronor i månaden.

– Med konstföreningarna blir det större bredd i utbudet, och konstintresserade ute i landet får ytterligare en möjlighet att se konst. För konstnärerna betyder det ytterligare en inkomstkälla, inte alla konstnärer ställer ut på Moderna museet, säger Katarina Jönsson Norling, ordförande i Konstnärernas riksorganisation, KRO.

När företag ska spara – dra ned på kostnader och personal – ryker konstföreningarna och andra "trivselaktiviteter" först.

– Företagsledningarna anser inte att det är deras uppgift att sponsra kultur. Ändå handlar det i det stora hela om småpengar för dem. Kanske behöver en lagerlokal bekostas, men när det kommer till konsten köps den ju för medlemmarnas egna pengar. Samtidigt som kons­ten tas bort sponsrar företagen gärna sina idrottsföreningar, säger Reigun Thune Hedström på Sveriges konstföreningars Stockholmsdistrikt.

Katarina Jönsson Norling på KRO ser en paradox i den nedåtgående trenden.
– Konst och kreativitet stimuleras på alla nivåer i samhället. Det finns ett väldigt stort intresse i företag för konstnärers kompetens och det de kan bidra med. Företag vill gärna förknippas med kreativitet. Ändå når man inte ända fram, efterfrågan på själva konstverken saknas.

Det uppdrivna arbetsklimatet är en annan faktor som riskerar att putta ut sidointressen på arbetsplatserna. Tiden räcker helt enkelt inte till för annat än lönearbetet, och efter jobbet är man för trött. Ulf Samuelsson på försäkringsbolaget Trygg-Hansas aktiva konstförening tror också att det minskade intresset också beror på att föreningstanken, som var levande när folkhemmet byggdes, till stor del är död i dag. Svårigheten att värva nya medlemmar, framför allt unga, märks i de flesta konstföreningar.

KRO vill med två förslag motverka den nedåtgående trenden och stimulera inköp av konst. Det ena är att regeringen gör konstinköp avdragsgilla för företag och det and­ra är att konstmomsen sänks från nuvarande 25 respektive 12 procent till betydligt lägre 6 procent.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.