Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konst

Konstrecension: Hiphopkulturen som stark uttrycksventil

Nils Hansson om ”Folkmusik 2.0 – svensk hiphop remixad” på Kulturhuset.

Utställning

”Folkmusik 2.0 – svensk hiphop remixad”

Kulturhuset, Stockholm. Visas t o m 28/1

Här finns ett presentationsproblem. Titeln ”Folkmusik 2.0” syftar på att hiphoppen är dagens svenska folkmusik, däremot finns inget i Kulturhusets utställning som tar fasta på den dimensionen. Snarare än att kaxigt provocera fram uppmärksamhet får den nog fler att missuppfatta vad det handlar om.

Andra ledet ”Svensk hiphop remixad” går också att missförstå. Endast en liten del av utställningen handlar om musikaliska remixer, även om samtliga verk utgår från en specifik hiphoplåt (eller fem stycken i Oliver Martin Henriquez ”Generation”).

Lättast är att se det som nio olika installationer. I olika tekniker, från Ilja Karilampis fluorescerande vinylmåleri (inspirerat av Yung Lean) till OY:s dansande digitalfigur, osynlig i verkligheten men fullt utlevande mitt bland publiken på de stora bildskärmar där verket och vi möts till Silvana Imams musik.

Lotta Ankargård ställer ut en nedklottrad VW Polo från tidigt 80-tal, med oklar koppling till Sedlighetsrotelns ”Bröd och skådespel”. Den kan man kliva in i för att höra en halvt urskiljbar svammeldialog – där den stora upplevelsen snarare är den unkna, inrökta lukten av oldschool gangsterbil.

Mest handlar det ändå om videoloopar, som också är utställningens mest lyckade. Som när Santiago Mostyn sätter Erik Lundins ”Suedi”, med sin text om att vara svensk mitt i invandraridentiteten, till dokumentära filmbilder av folkförflyttningar och tröstlöst köande i vad som möjligen är Balkan. Eller när Daniel de Viciola låter mammorna till Timbuktu, ADL och Finess ge små glimtar av sitt perspektiv på den svenska hiphopscenen. I en loop på bara en och en halv minut vill man ha mycket mer.

Ojämförligt roligast är dock Hasti B & Blizzy R:s ”Kronan challenge”, som helt enkelt är Blizzys låt ”Kronan” där han lämnade slutet öppet med en inbjudan till alla som ville lägga på en egen vers.

En rad av dessa bidrag är nu ihopklippta till en blixtbild av dagens allra kalvigaste underground, ett collage som säger en hel del om hiphoppens kraft som uttrycksventil – och faktiskt avspeglar den som just folkets egen ofiltrerade musik.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.