Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Konst

Offkonsten tar nya steg

Ingo Vetters ”Priapos trädgård” är ett nytt rondellverk i Gävle. Vid rådhuset i samma stad vilar ”Gudinna vid hyperboreiskt hav” av Eric Grate från 1956, en av många offentliga skulpturer i Gävle som presenteras i boken ”Konsten mitt ibland oss”. I Umeå har Sean Henrys skulptur ”Standing man” fått värmande kläder.
Ingo Vetters ”Priapos trädgård” är ett nytt rondellverk i Gävle. Vid rådhuset i samma stad vilar ”Gudinna vid hyperboreiskt hav” av Eric Grate från 1956, en av många offentliga skulpturer i Gävle som presenteras i boken ”Konsten mitt ibland oss”. I Umeå har Sean Henrys skulptur ”Standing man” fått värmande kläder.
Den offentliga konsten engagerar, irriterar och aktiverar allt fler. Särskilt i Gävle. Jessica Kempe spanar på en högaktuell konstart som tröttnat på att kompromissa och göra nytta.

De svenska kommunernas konst­politik är inte längre grå.

I rondeller och gallerior, vid ­broar, äldreboenden och idrottsplatser stöter man på inköpta konstverk som luckrar upp stilar och förväntningar, och parar ihop egensinniga nedslag med hänsyn till platsen.

Särskilt i Gävle kommun. Tillsammans med Gävle konstcentrum har kommunen byggt upp ett långsiktigt, progressivt konstprogram med hjälp av öronmärkta medel ur den lokala GDJ-fonden och en strikt tillämpning av regeln att avsätta en procent av kostnaden för kommunens byggprojekt till konstnärlig gestaltning. Ett tidigt mål var att göra nytänkande samtidskonst av tre infartsrondeller. Nyligen invigdes det tredje rondellverket: Ingo Vetters ”Priapos trädgård” vid trafikplats Gustavsbro.

Ur hans anlagda lustgård sticker en rosamålad lastbil upp. Stående på bakhjulen liknar den ett upprest djur, ett fordon som strandat eller fallit ner från skyn. I sällskap med värmeverkets väldiga skorsten ser lastbilen lika potent som ynklig ut. En hälsning till Gävles alla skulpterade atleter, förra sekelskiftets främsta nationssymboler.

Alldeles säkert vinkar Vetters verk till både Carin Ellbergs skära vardagsgudinna ”Det femte elementet” i Gävles norra rondell (i samarbete med Statens konstråd) och Erik Höglunds rosa arbetarmonument ”Fuga” på Stortorget. Tillsammans med Åsa Herrgårds ”Landmärke” i Hemlingbyrondellen (i samarbete med Vägverket) läggs nu ett skiftande konsthalsband runt Gävles hals – den skulpturtäta stadens yttre årsring.

På Vetters rondellkulle läser jag att den erigerade bilen leker med bilden av fruktbarhetsguden Priapos, som med sin enorma fallos vaktade trädgårdar. Vetter vill både hjälpa fram platsen och använda den som en egen spelplan. Det är tidslogiskt.

Hans rondellverk är en medveten mix av autonom konstinstallation, platsrelaterad landskapsarkitektur, mytologisk referens, klimat- och genuskritik. Den offentliga konsten måste ta tillbaka en antifunktionalism och motsätta sig flexibilitet, förklarar Vetter i sitt bidrag till den mångperspektivistiska guideboken ”Konsten mitt ­ibland oss. Gävles offentliga konst”.

Har den offentliga konsten tröttnat på att jämka och göra nytta, lyfta fram och sudda ut? Efter decennier av miljökonst, konstaktivism, rondellhundar och platsspecifika projekt hörs ett nytt anspråk i samtalet om offentlig konst där konsten vill ta jämställd plats i egen rätt.

Det är ingen tillfällighet att konsthösten nu inleds med en rad seminarier och utställningar på detta tema. ”Måste konst i det offentliga rummet vara kompromissernas konst? Vad har vi för roll och möjligheter att påverka som beställare och producenter?” frågar Marabouparkens symposium ”Open engagement”. Studio 44 ska diskutera begreppet verka i betydelsen ta plats, agera och skapa (konst)verk och Konsthall C presentera förslag till offentlig konst som fungerar utan synsinne.

Helena Selder, intendent på Marabouparken i Sundbyberg, bekräftar att avståndet mellan konsten och samhället krymper.

Något håller på att hända i relationen mellan konstnär och beställare, säger hon i ett telefonsamtal. Konstnären vill inte längre skilja mellan vad som händer i ateljén, galleriet och det offentliga rummet. Man vill arbeta på alla samhällsnivåer men också verka på konstens egna villkor. Samtidigt blir aktörerna allt fler och beställarnas önskningar alltmer komplexa. Situationen är svåröverskådlig, konstaterar Helena Selder och påminner om att landstingens och kommunernas konstverksamhet är minst lika omfattande som galleriernas och museernas.

I Örebro kommun låter man kons­ten, betraktaren och det offentliga rummet mötas på samma villkor genom att släppa ut kons­ten på stan. Med Örebro Open Art förvandlar man nu för andra året staden till en internationell konstplats där närmare hundra konstnärer visar konst på jättevepor och video, på pråmar, pirer och i parker.

Hand i hand med konstens krav på en utvidgad roll i det offentliga rummet går behovet av en bred och demokratisk konstpedagogik. Örebro konsthall skapar fylliga hemsidor, kartor, kataloger och lärarhandledningar. För Gävle konstcentrum räcker det inte att göra konsten tillgänglig. Målet är aktivt medskapande och kulturell läskunnighet. Metoden är experiment, diskussion och egen kreativitet. I Gävle behöver inte konsten vara nyttig.

Finns sinnebilden för den permanent frigående konsten måhända på Rådhustorget i Umeå? Där står en två meter lång grabb i brons, skinnjacka och grova skor – utan att förklara sig och be om lov. När Sean Henrys ”Standing man” ställdes upp på prov vältes han omkull. När han köptes in av kommunen 2008 drog invånarna på honom mössa och vantar. På samma sätt rycker Växjöborna ut för att klä Marianne Lindberg-De Geers ätstörda bronskvinnor i värmande tröjor.

Hatade offentliga konstverk förvandlas snart till omhuldade skyddssymboler.

Framför Rådhuset i Gävle har någon tagit fram spritpennan för att förse Eric Grates förmanligade stengudinna med blick och bröstvårtor. Det kan behövas. När hon landade här 1956 fick hon namnet ”Fnasket i Plasket”. I dag är hon Gävles monumentala allmamma.

Lyssna, läs och se på offentlig konst

Aktuella utställningar
”Örebro Open Art”, t o m 20/9, www.openart.se
”Konsthall SE”, Konsthall C, Hökarängen 29/8–11/10

Kommande seminarier
Beställarens roll. Open Engagement, Marabouparken, Sundbyberg, 25/9, 26/9, 28/9.
”Konstnärliga strategier i stadsrummet”, Studio 44, Stockholm10/9, 12/9, 17/9, 19/9.
”Perception, konst och rum” Konsthall C, Stockholm, 10/10, 11/10.

Relaterad litteratur
”Konsten mitt ibland oss. Gävles offentliga konst”, Guide med kartor utgiven av Gävle konst­centrum.
”Konst och pedagogik”, red. Åsa Martinsson.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.