Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konst

”Time/Light/Love. Svenska fotografiska porträtt 1840–2017” på Landskrona museum

Birgitta Rubin fascineras av en gammal och mångskiftande genre då fotografiska porträtt just nu är i fokus på flera svenska institutioner, däribland Landskrona museum. 

Fotoutställningar

”Time/Light/Love. Svenska fotografiska porträtt 1840–2017”

Landskrona museum, visas t o m 28/1.

Fotohistoriska utställningar har vi knappast varit bortskämda med i Sverige, i avsaknad av ett renodlat museum med detta syfte. Men i år har Moderna museet grävt djupt i sin unika fotosamling och öppnade i våras ”Skrivet i ljus”, med fokus på tio fotopionjärer från 1800-talets andra hälft. Här ingår en rad människoskildringar och porträtt i olika stilar och tekniker.

Nu kan man också följa själva porträttgenrens mångfasetterade uttryck genom tiderna på Landskrona museums fotohistoriska utställning ”Time/Light/Love”.

Denna sommar visar dessutom Gripsholms slott en retrospektiv med 49 porträtt av den svenske mästerfotografen Dawid, uteslutande män från sent 70-tal till i dag. Här finns några beställningsverk som härskarporträttet av kung Carl Gustaf i siluett men framför allt många sällan eller aldrig visade vänporträtt.

På Fotografiskas Irving Penn-utställning är det desto tätare med världsberömda porträtt, med allt ifrån kulturpersonligheter, motorcykelknuttar och stolta svarta kvinnor till representanter för olika yrken i August Sanders anda.

Foto: Henry B Goodwin/ Stadsmuseet i Stockholm

Landskrona museum har sammanställt den mest omfattande av dessa utställningar med fotografiska porträtt. 250 bilder från 1840-talet till i dag har grävts fram ur olika samlingar och arkiv. Just forskningen är en hörnsten i det fotohistoriska centrum som är under uppbyggnad i en gammal exercishall tvärs över torget. Där har Sydsvenskan/HD:s fotoarkiv redan flyttat in med 20 miljoner bilder (!).

Klokt nog har curatorerna breddat porträttbegreppet till människoskildringar i stort, med arrangerade studioporträtt jämsides med spontana ögonblicksbilder, polisens ”förbrytarfoton”, fotografiska förlagor av målare som Anders Zorn och bildspel av nutida konstnärer. Allt för att undvika ett enahanda intryck.

Däremot är jag kritisk till utställningens form. För att understryka det intima och personliga i genren är ”Time/Light/Love” uppbyggd som ett hem, med tolv rum. Som publik vägledning fungerar det knackigt, man förstår sällan varför valda grupperingar befolkar just ”hallen” eller ”salongen” (en uppdelning som dessutom saknas i den anslutande boken). Det gör det även svårt att se linjer i såväl den konstnärliga som tekniska utvecklingen. Därtill saknas skyltar på plats och uppgifter om bilderna får man leta upp i ett gratishäfte, med högst varierande faktaunderlag.

Bristerna hindrar inte att detta är en utställning som vimlar av djupt fascinerande och ibland helt fantastiska fotografier. Av både okända och kända fotografer, föreställande både helt okända och välkända människor. Många av fotografierna är dessutom sociologiskt och psykologiskt intressanta tidsdokument. Några är sorgliga medan betydligt fler har högt underhållningsvärde. Vissa är oavsiktligt komiska – beroende på växlingar i modet, liksom i värderingar av miljön, tingen och beteenden.

Foto: Mathias Hansen/Musik- och teaterbiblioteket

Det allra första fotografiska porträttet av en svensk är daterat cirka 1840, en major i Svea livgarde som förevigats med sorgset uppspärrade ögon. Denna daguerreotyp är upphittad i England och här presenterad i den mörklagda ”Kammaren”. Mannen är okänd men har identifierats som svensk på grund av uniformen och en orden.

Daguerreotypen slog ut miniatyrporträttet men kunde heller inte mångfaldigas, vilket löstes med senare negativmetoder. När bilderna kunde kopieras och spridas blev fotostudiorna på allvar konkurrenter till porträttmålarna.

Liksom på Moderna museet visar Landskrona museum en rad visitkort med genreporträtt från 1860–90-tal, företrädesvis av artister som behövde sälja in sin apparition. Skådespelaren Carl Johan Uddman var uppenbarligen en skämtare, han står bredbent med ryggen mot betraktaren, i hög hatt och händerna i jackfickorna.

Att bara avbilda händerna eller fokusera skarpt på ögonen, själens speglar, är ett återkommande grepp. Andra använder ett ”ramrum” med symboliska bilder i porträttbilden eller en talande rekvisita, som det välgödda husdjuret. Knut Borgs stela högtidsporträtt är det nog många med mig som fnissar åt i dag, med presenter som en blåsbälg eller luftmadrass.

Den skicklige piktoralisten Henry B Goodwin är väl representerad med flera så kallade koltryck från tidigt 1900-tal, som håller än i dag. Goodwins stil är sällsynt smickrande för modellerna, måleriskt porträtterade i ett mjukt ljus mot svart bakgrund – här i dialog med en modern ljusmålare som Julia Hetta.

Foto: Ekelund / Jonn

Med sitt urval framhåller Landskrona museum (precis som Moderna museet) att kvinnor var väl representerade bland de första yrkesverksamma fotograferna. Ida Ekelunds livsverk hittades häromåret i samband med en lägenhetsrenovering i Lund, där närmare 8 000 glasplåtar från 1908–28 återfanns under golvplankorna.

På utställningen finns flera av Ekelunds drivna studioporträtt presenterade i ljuslådor; en dragspelare med solglasögon, en dam med lustig hatt och kravatt, en jabbande ung boxningstalang (?) iförd endast shorts. Tio män sittande på trappan upp till ett hopptorn har däremot fått inretuscherade badbyxor av en anonym förmåga på 1910-talet.

Underavdelningen självporträtt har samlats i ”Biblioteket”, där Cecilia Edefalk höjer en pistol mot betraktaren och ”skjuter” från höften med självutlösaren. Här finns också två av Rut Hillarps drömska, surrealistiska dubbelexponeringar – men priset tas av Anna Riwkin, i synnerhet utstyrd som Nefertiti. En look hon fått till med ett hoprullat pappersark på huvudet.

I Landskrona syns glidningar mellan två motsatta tendenser: att skapa porträtt med så många sociala och konstnärliga markörer som möjligt eller skala av mesta möjliga. I Irving Penns och Dawids fall dominerar det senare. Penn kan tränga in sina klienter i ett hörn och båda excellerar i stark formbundna kompositioner där framträdande drag skulpteras fram av ljuset.

Även Lennart Nilsson var en skicklig porträttör. Han är både aktuell med en retrospektiv på Fabriken i Bästekille, där det ingår många porträtt – varav Ingrid Bergman finns representerad även i Landskrona. Nilsson var fena på att arrangera bilder men från början en nyhets- och reportagefotograf som kunde tillvarata ögonblicket. Filmstjärnan fyrar av fullkomligt bländande leenden och verkar så avspänd att grunden måste ha varit en trygg, personlig relation.

Ett fynd på Landskrona museum är den okände bygdefotografen John Alinder, som fått ett eget rum med ett bildspel på hela 11 minuter. Alinder var en osannolik figur som dokumenterade sina grannar utomhus, i minst sagt okonventionella poser.

Foto: Bruno Ehrs

Utställningen avslutas med Carl von Platens mjukporriga svit med poserande småpojkar. Familjen förklarade honom sinnessjuk för att han skulle undgå fängelse. I dag tänker vi nog främst på hur utsatta pojkarna måste ha varit, även om de fick betalt och könsorganen är väl dolda.

På väggen intill hänger en serie ”mugshots” av så kallade ”Damkomiker”, som kunde uppträda på Gröna Lund. Dessa män, taffligt utklädda till kvinnor, levde farligt i marginalen med prostitution och hot om att fängslas för lösdriveri.

Numera skär deras rollspel och crossdressing rakt in i de senaste decenniernas iscensatta konstfoto. Och om inte annat så ger dessa utställningar mängder av inspiration till vår tid där alla är fotografer – och särskilt i sociala medier kunde ha nytta av en mer uppfinningsrik självrepresentation.

Aktuella fotoutställningar med porträtt.

”Time/Light/Love” är den andra av tre fotohistoriska utställningar på Landskrona museum, i väntan på ett fotohistoriskt museum. Den första hette ”AgNO3. Histories of science and photography in Sweden” (rec DN 22/1).

Initiativet Landskrona Foto vill etablera staden som The capital of photography in Scandinavia och har sedan 2013 arrangerat en internationell fotofestival. Landskrona fotofestival infaller i år 8–17/9 och är den femte sedan starten 2013. Mer info på landskronafoto.org.

”Time/Light/Love” är en del av festivalen och i månadsskiftet utkommer Historiska media med en bok med samma titel och text av Jenny Maria Nilsson.

”Skrivet i ljus – de första fotograferna”, Moderna museet i Stockholm, visas t o m 3/9 (rec DN 27/4).

”Dawid – men”, med 49 fotografiska porträtt av Dawid (Björn Davidsson) visas på Gripsholm t o m 27/8. Katalog utgiven av Nationalmuseum, text av Magnus Olausson.

Irving Penn ”Resonance – photographs from the Pinault collection” visas på Fotografiska, Stockholm t o m 1/10 (artikel DN 18/6).

Lennart Nilsson-retrospektiven på Fabriken i Bästekille på Österlen visas t o m 1/10 (rec DN 23/8).

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.