Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

Barn av sin tid på Hallwylska museet i Stockholm

Jens S Jensen skildrar vuxenblivandet.
Jens S Jensen skildrar vuxenblivandet. Foto: Jens S. Jensen

Kontraster. Betongförortens barn stjäl showen på Hallwylska.

Foto

”Barn av sin tid”

Hallwylska museet, Stockholm. Visas t o m 18/8

På Hallwylska museet träffar privatpalatset i centrala Stockholm betongförorten Hammarkullen i Göteborg. Med fotoutställningen ”Barn av sin tid” ges inblickar i två historiska tider och sammanhang. Stramt arrangerade studioporträtt av systrarna Ebba, Ellen och Irma von Hallwyl från sent 1800-tal möter Jens S Jensens dokumentära skildringar från Hammarkullen. Kontrasterna är självklart stora men den gemensamma nämnaren är barndom och vuxenblivande.

I mitten av 1960-talet beslutar den socialdemokratiska regeringen att en miljon bostäder ska skapas inom loppet av tio år. För att ro projektet i land krävs ett industrialiserat byggande utan utrymme för arkitektoniska utsvävningar eller estetiskt finlir. Massproduktionen styr formspråket och på bara några år försvinner bostadsköerna. Medaljens baksida är påtagliga brister i den yttre miljön.

Med bilderna definierar Jensen det svenska 1970-talets sociala dokumentärfotografi.

Många av de nybyggda förorterna ligger långt från arbetsplatser, saknar affärer och service men svartmålas dessutom som sterila och andefattiga.

1973 börjar den nyutexaminerade arkitekten Jensen skildra Hammarkullens utformning. I berättelsen och dokumentationen – som avslutas först fyra decennier senare – förflyttas fokus på det utopiskt planerade stadslandskapet till människorna i bygden, värme och gemenskap.

Med bilderna definierar Jensen det svenska 1970-talets sociala dokumentärfotografi. Hans tidiga fotografier av ensamma barn i öde och storskaliga betonglandskap är estetiserande och rätt hårt stiliserade. Till de mest välkända hör bilden av en pojke som med frimodig och trotsig blick hänger i armen från en mur framför förortsklossarna. Ungdomarnas naturliga och chosefria poser står i bjärt kontrast till dagens inövade och iscensatta miner som läggs ut på Instagram.

Syskonen von Hallwyl växer upp i ett förmöget hem nästan hundra år före barnen i Hammarkullen. Trots att ett sekel och flera samhällsklasser skiljer ungarna åt finns förstås beröringspunkter. Idén på museet är att kasta ljus över hur föreställningar om barndomen förändras. Vad ett barn är, hur hon eller han förväntas vara och agera förändras genom åren, i relation till ekonomiska och kulturella sammanhang.

Skillnaderna mellan nedslagen på tidsaxeln och bilderna är emellertid för stora, och ambitionen blir svår att uppfatta. De små familjefotografierna från 1800-talet kan heller inte mäta sig med Jensens gripande och visuellt kraftfulla bilder. Hans rättframma och inkännande porträtt stjäl kort sagt showen och syskonen Hallwyl förvandlas till statister i sitt eget hem.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.