Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

Design: Nordiskt ljus på Nordiska museet, Stockholm

Varde ljus i det nordiska mörkret. Nordiska museets temasatsning ”Nordiskt ljus” djupdyker i hur ljuset och mörkret påverkar livet på våra breddgrader. Sara Kristoffersson ser en vältajmad utställning.

Design

”Nordiskt ljus”
Nordiska museet, Stockholm
Visas tills vidare.

Just nu faller mörkret. Dagarna blir kortare och längtan efter solens strålar starkare. På vår breddgrad står sommarens ljus i skarp kontrast till vinterns mörker. Nordiska museets nya utställning ”Nordiskt ljus” är alltså en vältajmad historia. Med ett brett grepp berättas om allt från norrsken och Valborgsbrasor till facklor och LED.

Utställningen inleds med en kulturhistorisk och pedagogisk exposé som ger en utmärkt inblick i levnadsvanor före elektricitetens intåg. Artificiellt ljus är ett tämligen nytt fenomen som är självklart i dag. Tack vare konstgjord belysning kan människor konsumera, arbeta och underhållas dag som natt. I storstäder är mörkret nästan utrotningshotat. Annat var det förr.

Fram till mitten av 1800-talet gav man sig ogärna ut på natten vintertid. Mörkret var kompakt och för att över huvud taget kunna orientera sig krävdes lyssticka eller fackla. Med gasljuset fick städer successivt en och annan gatlykta och i hemmen introducerades fotogenlampor som gav ett klarare ljus och var lättare att hantera än levande eld.

 

Med hjälp av gatlampor, utomhusreklam och neon förvandlades det urbana landskapet till en färgsprakande plats för umgänge, shopping och underhållning.

 

Mot slutet av seklet kom elektriciteten som rubbade balansen mellan dag och natt och förändrade människans livsvillkor radikalt. I fabriker blev skiftarbete vanligare för att öka produktiviteten och ljuset fasades in i den framväxande konsumtionskulturen. Med hjälp av gatlampor, utomhusreklam och neon förvandlades det urbana landskapet till en färgsprakande plats för umgänge, shopping och underhållning.

Sensationen blev snabbt vardag. På 1920- och 30-talet fanns elektricitet i flertalet svenska bostäder. I den nyutgivna boken ”Ut ur mörkret” (Historiska media) beskriver Jan Garnert tekniken som en demokratisering av ljuset. Glödlampan – som uppfanns av Thomas Edison redan 1879 – tänds inte bara med ett enkelt knapptryck utan är dessutom billig. Den lyser dock starkt åt alla håll och sticker i ögonen.

På Nordiska museet ägnas stort utrymme åt hur man tämjt ljuset genom åren. Den danska formgivaren Poul Henningsen dolde tidigt Edisons strålande innovation med flera lager av böjda skärmar som osynliggör själva ljuskällan och hindrar bländning. Henningsens geniala konstruktion är självskriven i den designhistoriska exposén om nordisk armatur som fått en omsorgsfull iscensättning. Lika givna är det danska företaget Le Klints handveckade vita pappersskärmar.

Många gånger handlar det om att ”packa in” glödlampan för att avskärma och rikta strålarna. Men liksom annan design speglar även utformningen och materialen tidsanda och samhällsfenomen. I början var det vanligt med en enda glödlampa i varje rum men på 1950-talet ökade antalet och belysning blev en central del i inredningen. Följande decennium talades det om punktljus.

Nordbor sägs föredra ett varmt sken och flera ljuskällor. Vad som utmärker just nordisk armatur problematiseras dock inte. Däremot tycks nordiska lampor inte räcka till för att täcka hela kronologin och berättelsen. När postmodernismen ska illustreras får italienska formgivare som Ettore Sottsass från Memphisgruppen kliva in och göra jobbet med pastellfärgade lampor som skär sig mot en skandinavisk och funktionalistisk tradition.

I en mindre del av utställningen som ägnas åt ritualer och ceremonier berörs mörkrets och ljusets metaforiska dimensioner. Att eftervärlden skildrar medeltiden som mörk och dyster och upplysningen gör skäl för sitt namn vittnar om tankefigurernas kulturella räckvidd. I ett flertal skapelsemyter representerar mörker det ursprungliga tomrummet, ett slags icke-tillstånd innan något fanns. Ljuset skapar däremot liv och blir sinnebild för det goda. I Bibeln är svart dödens, syndens och lidandets färg medan vitt förknippas med Jesus och återuppståndelse.

Den uråldriga dualismen kan avläsas i uttryck som ”det ser mörkt ut” och ”framtiden är ljus”. På ett mer abstrakt plan bär alltså mörker och ljus på betydelser som möjligtvis är svåra att gestalta. Men en troligare förklaring till att begreppens symbolik inte utvecklas i utställningen är Nordiska museets etnologiska profil med materialitet och konkreta föremål i fokus. Allt som har betydelse behöver emellertid inte synas.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.