Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 12:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/konst-som-dansar-ihop/

Konstrecensioner

Konst som dansar ihop

Bild 1 av 2 Utställningsvy med Daniel Silvers bronsskulpturer och Noa Eshkols textila collage
Foto: Annika Berglund
Bild 2 av 2 Skulptur av Daniel Silver
Foto: Yannis Antypas

Utställningen ”All movements have memories” på CF Hill i Stockholm har ett aktuellt danstema. Här finns flera virvlande och välfunna verk, tycker Birgitta Rubin.

Det är en dansant liten grupputställning som Sandra Weil sammanställt på CF Hill i Stockholm (visas t o m 16/11). Titeln ”All movements have memories” är ett citat av Batsheva dance companys egensinnige koreograf Ohad Naharin. Utställningens utgångspunkt är några uttrycksfulla dansfoton av Gadi Dagon, länge husfotograf på det israeliska danskompaniet som stöttas av Familjen Robert Weils stiftelse.  

Övriga konstnärer är fristående men alla har olika sorters anknytning till dans. Ett kreativt utbyte mellan just bildkonst och scenkonst har på senare år blivit allt mer aktuellt i såväl Sverige som världen. 

Mest utrymme får Londonbaserade Daniel Silver, vars monumentala bronsskulpturer av dansare i förnimbar rörelse skruvar sig genom rummet. Silvers stiliga textila siluetter av dansare är inspirerade av Matisses papperscollage och kompletteras i entréhallen med ”publik” i form av vita marmorbyster.

Verk av Daniel Silver Foto: Verk av Daniel Silver

Koreografen Noa Eshkol uttryckte sig även med färgstarka, textila verk och är här representerad med virvlande kollage av tygbitar, som hon komponerade tillsammans med sina dansare. 

Just det kollektiva skapandet är utställningens andra röda tråd. Särskilt välfunna är collagen från samarbetet mellan Jockum Nordström & Marcel Dzama, med titlar som refererar till dans och teater.

Även Sheila Hicks har arbetat i dialog med andra konstnärer och med textila traditioner i utomeuropeiska kulturer. Hennes rundlar av snurrad tråd får mig att tänka på den egenartade konstnären Judith Scott.  På Venedigbiennalen 2017 var Scotts fetischartade objekt, inlindade i lager av tyg och trådar, vackert hopparad med Sheila Hicks bomullsbollar i glödande färger.