Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

Margiela. The Hermès years på MoMu Antwerpen

Antwerpens modemuseum lyfter nu fram en outforskad historia om den nyskapande belgiske designern Martin Margiela. Susanna Strömquist får sina skyhöga förväntningar infriade med råge.

Utställning

”Margiela. The Hermès years”

MoMu, Antwerpen

Visas t o m 27/8.

Martin Margiela är en av modevärldens mest enigmatiska designer genom tiderna. Han ställer aldrig upp på intervjuer och syns ytterst sällan på bild. En hyllad avantgardist som när han slog igenom i början av 1990-talet erbjöd ett omstörtande alternativ till det parisiska lyxmodet med dekonstruktion och antiglamour. Några år senare chockade han modevärlden igen när han 1997 antog utmaningen att kliva rakt in i lyxvärlden, som kreativ chef för det konservativa prestigehuset Hermès damkollektion.

Det här var under en period när den ena superstjärnan efter den andra anställdes för att gjuta ny energi i anrika modehus. Högprofilerade namn som Tom Ford, John Galliano och Marc Jacobs tog över på Gucci, Dior och Louis Vuitton. Mot bakgrund av det framstod valet av den hemlige, belgiske avantgardisten som minst sagt radikalt. Men det skulle visa sig att modehuset Hermès visste vad det gjorde.

Med tanke på Martin Margielas nästan osannolikt stora inflytande på dagens modebild är ”Margiela. The Hermès years” på MoMu i Antwerpen en vältajmad utställning som lyfter fram en hittills mer eller mindre bortglömd och outforskad del av modets historia som många är nyfikna på.

Martin Margielas egna, mer välkända, kollektioner från 90-talet har uppenbart närstuderats av flera av dagens ledande modeskapare. Bland dem mest anmärkningsvärt Demna Gvasalia som de senaste åren gjort dundersuccé med egna märket Vetements och som kreativ chef för Balenciaga.

Enligt kuratorn Kaat Debo var det Martin Margiela själv som kontaktade museet i hemstaden Antwerpen och föreslog utställningen, som han också varit involverad i att kurera och iscensätta.

Mina förväntningar är skyhöga. Retrospektiven om Martin Margiela på samma museum 2008 hör till de bättre modeutställningar jag har sett. Även den här är briljant och förväntningarna infrias med besked.

Utställningen är uppbyggd som en visuell dialog mellan två till synes helt väsensskilda varumärken. Med tydliga färgkoder som signalerar vad som är vad – vitt för Maison Martin Margiela, orange för hans design för Hermès. Kaotiskt avantgarde och punkig attityd möter diskret elegans och högkvalitativ lyx. Två parallella universum – sprungna ur ett och samma kreativa dna. Så olika men ändå så uppenbart skapade av samma hand. Enligt Kaat Debo blev Martin Margiela själv förvånad över de många parallellerna.

Framför allt får man en förklaring till vad Martin Margiela ville åstadkomma på Hermès. En lågmäld strategi som tämligen obemärkt passerade förbi i en tid när mycket handlade om stora gester.

Det Hermès dåvarande vd Jean-Louis Dumas insåg var att Martin Margiela inte bara var en framgångsrik estetisk omstörtare utan också besatt av hantverket.

Dumas gav designern carte blanche – och Margiela valde att satsa på diskret lyx och tidlös elegans. Han rensade bort guldknappar och starka färger, och ignorerade till mångas förvåning dessutom sidenscarfen, Hermès främsta kännetecken. Han ville skapa en tidlös och bekväm look i en diskret palett med grått, brunt, beige, svart och vitt som grund. En liten garderob med plagg som kunde bäras på olika sätt vid olika tillfällen och som fungerade från morgon till kväll. En filosofi som om något ligger i tiden i dag, och som bland annat den tongivande designern Phoebe Philo på Céline har gjort till sin.

En annan viktig aspekt i Margielas design för Hermès som vi känner igen från dagens modekonversation är respekten för kvinnan. Martin Margiela designade för en verklig kvinna, inte en idealkropp. Han skapade plagg med utgångspunkt från komforten hos bäraren, inte hur de skulle uppfattas på bild. En helt rimlig tanke för tjugo år sedan, i den fördigitala tidsåldern. Street casting var viktigt både i det egna märket och för Hermès. Plaggen presenterades på personligheter, på kvinnorna som inspirerade looken.

Tyvärr fick det lika otippade som fruktbara samarbetet ett abrupt slut redan 2003, efter tolv kollektioner. Arbetsbördan blev troligen för stor. Maison Margiela hade nyligen sålts till Renzo Rossos Only the brave group och stod inför en expansion med lansering av en herrkollektion och flera underlinjer. Fem år senare lämnade Martin Margiela även sitt eget varumärke.

Den här utställningen vittnar om hans status som en av vår tids allra främsta innovatörer. Kanske är den också ett sätt för den medieskygge designern att återta äganderätten till ett uttryck som de senaste säsongerna annekterats över gränsen för hyllning och inspiration?

Hur som helst bjuder Margiela här frikostigt på ytterligare geniala idéer och uppslag för nästa generationer banbrytare att arbeta vidare med.

Martin Margielas karriär.

Debuterade i Paris 1988 och satte fart på en estetisk revolution som ännu 30 år senare påverkar modet. Han designade Hermès damkollektion 1997–2003 och lämnade modevärlden för gott 2008 för att ägna sig åt konstnärlig verksamhet. I dag är John Galliano kreativ chef för Maison Margiela.

Hermès grundades av Thierry Hermès 1837 i Paris. Efter Martin Margiela tog Jean Paul Gaultier över. I dag är det Nadège Vanhee-Cybulski som designar damkollektionen. Hon har tidigare arbetat på Maison Martin Margiela.

Till utställningen ”Margiela. The Hermès years” finns det en rikt illustrerad katalog på 256 sidor, med texter av bland andra kuratorn Kaat Debo och den kända modeskribenten Suzy Menkes.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.