Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

”Tyra Kleen. Elsa Danson Wåghals” på Östergötlands museum

Parad av träskulpturer av Elsa Danson Wåghals, till höger, och Legong-dansare, Bali 1920, av Tyra Kleen.
Parad av träskulpturer av Elsa Danson Wåghals, till höger, och Legong-dansare, Bali 1920, av Tyra Kleen. Foto: Assi Molin, Bobo Lindblad

På Waldemarsuddes stora symbolistutställning förra hösten väckte den okända Tyra Kleen stor nyfikenhet. En sällsynt skicklig konstnär, illustratör och författare, här omtalad som den mest kontinentala symbolisten av alla svenskar, på sin tid dessutom internationellt uppmärksammad.

Konstrecension

”Tyra Kleen. Elsa Danson Wåghals”

Östergötlands museum, Linköping. Visas t o m 18/9.

När Östergötlands museum nu ger Tyra Kleen (1874–1951) en egen utställning så måste man fråga sig hur många hyperkompetenta kvinnor det egentligen finns kvar att gräva fram ur konsthistorien – det tycks aldrig ta slut. Parallellt lyfter museet fram skulptören och målaren Elsa Danson Wåghals (1885–1977), som skänkte sin konstnärliga kvarlåtenskap till staden Linköping men som först nu, fyra decennier senare, fått en större presentation.

Stilistiskt har de ingenting gemensamt, trots en åldersskillnad på endast elva år – Kleen präglad av symbolismen och jugendstilen i slutet av 1800-talet, Danson Wåghals av modernistiska strömningar i början av 1900-talet.

Ingen vet om de kände varandra men båda studerade länge på kontinenten och bosatte sig som medelålders på Lidingö. De valde bort äktenskap och barn, intresserade sig för teosofi, engagerade sig i Föreningen Svenska konstnärinnor och ställde ut åtminstone två gånger tillsammans.

I Danson Wåghals sal fastnar jag för paraden av träskulpturer; stående madonnor och kvinnor med barn, stramt utmejslade med drag av primitivism. Även hennes senare landskap är värda uppmärksamhet, mer vågade i färg än form.

Men det är den mer originella Tyra Kleen som på allvar fångar mitt intresse, fördjupat av en ny, rikt illustrerad antologi. Curatorn Karin Ström Lehander är en av fyra författare, som belyser Tyra Kleens kosmopolitiska liv, självständiga personlighet, spännande nätverk och omfattande produktion.

 

De valde bort äktenskap och barn, intresserade sig för teosofi, engagerade sig i Föreningen Svenska konstnärinnor

 

”Jag är vagabond och äventyrare av födsel och ohejdad vana”, beskrev Tyra Kleen sig själv. Hon var dotter till en diplomat och adlig, med ett apanage som gjorde henne ekonomiskt oberoende. Likt andra frihetslängtande kvinnor vid samma tid sökte hon sig till bohemkretsar på kontinenten och på en inköpslista från Paris 1897 nämns såväl balskor som en dödskalle!

Kleens både litterära och konstnärliga begåvning blommar i hennes bokillustrationer, här litografier och originalteckningar i nästan samma urval som på Waldemarsudde. Det är tidstypiska, stämningsmättade gestaltningar av drömmar, myter och sagor, kryddade med förra sekelskiftets spleen, dekadens och ockultism. Det som utmärker Kleens produktion är en livlig fantasi parad med en fantastisk förmåga att fånga kroppar i rörelse, i böljande linjesköna och effektfulla kompositioner.

På 1910-talet reste Kleen allt längre bort, till Indien, USA och Västindien, och tillbringade sedan två år på Java och Bali. Där fick hon en unik möjlighet att dokumentera tempeldans, skugg- och dockteater, liksom prästers rituella handrörelser.

Vistelsen resulterade i fem böcker och på utställningen visas tryck och akvareller som är rätt hårda i färg men ger fascinerande inblickar i ursprungliga kulturella och religiösa uttryck.

Tyra Kleen förtjänar en plats i konsthistorien men kan själv ha bidragit till att hennes livsverk föll i glömska. Hon testamenterade sin kvarlåtenskap till Riddarhuset och stipulerade (likt Hilma af Klint) att den fick öppnas först 50 år efter hennes död.

Nu ser jag fram emot mer forskning och en bok även om Elsa Danson Wåghals, som Mjellby konstmuseum ska uppmärksamma nästa år.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.