Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Kritik mot flytt av Myntkabinettet

Kungliga Myntkabinettet ska flytta från Slottsbacken till nya lokaler vid Historiska Museet. Men en arbetsgrupp ur Myntkabinettets vänförening vill stoppa flytten och utreda kostnaderna.

Rädda Kungliga myntkabinettet kvar på Slottsbacken, skriver Björn Tarras Wahlberg med flera i ett brev till Kulturdepartementet. Undertecknarna menar bland annat att flytten är ”en gigantisk kapitalförstöring” då lokalerna renoverades för 60 miljoner kronor år 1998. Den renoveringen bekostades av vänföreningen, Riksbanken och privata donatorer, bland andra Björn Tarras-Wahlberg själv.

Förutom Björn Tarras-Wahlberg har bland andra en tidigare chef och en tidigare försteantikvarie vid Myntkabinettet skrivit under. Brevskrivarna oroas av att beslutet tagits fram utan formella beslut på tillräckligt hög nivå och kräver att en kostnadsutredning ska göras innan museet flyttas.

Motståndarna till flytten hänvisar också till att Kungliga Myntkabinettet är Sveriges äldsta museum från 1570 och ett av de modernaste numismatiska museerna i världen. De skriver bland annat att utställningen av Sveriges mynthistoria är den enda kompletta i Sverige och utomlands, och nämner även medaljutställningen, utställningen om den ekonomiska historien och sparandets historia som något som gjort Kungliga Myntkabinettet unikt bland världens museer.

– Det är en kombination av ekonomi och andra faktorer som gör att vi väljer att flytta, säger museichefen Eva Ramberg till DN. Utställningar, valv, larm och klimatanläggning är snart 20 år gamla och kräver åtgärder. Samtidigt skriver vi om avtalet med vår hyresvärd, som är privat. När museet flyttade in i nuvarande lokaler för snart 20 år sedan var det tack vare en stor arbetsinsats av bland annat dåvarande anställda. Sedan dess har hyresvärden bytts ut och Folksam, som vi hyr av i dag, vill gå mot marknadsmässiga hyror, vilket vi förstår.

Nu är det inte så säkert att museet hade varit i ett bättre läge om huset i stället hamnat under Statens fastighetsverk. Även de museer som hyr därifrån har stora problem med ökande hyror som äter upp en alltför stor del av anslagen och lämnar allt mindre kvar till verksamheten, som bland annat nämndes i Birgitta Rubins kommentar till lagrådsremissen ”Kulturarvspolitik” i DN 8/3 förra veckan.

Eva Ramberg menar att investeringar gjorda för så pass många år sedan som renoveringen 1998 betraktas som avskrivna i dag. Föråldrad teknik och slitage gör att mycket ändå måste bytas. Hon menar också att de cirka 60 000 som besökte museet förra året inte är särskilt många sett i relation till utställningsytan, som i dag är på 1 700 kvadratmeter. Hur mycket mindre det blir på Historiska Museet är svårt att precisera i dagsläget, enligt Eva Ramberg:

– Det är ingen hemlighet att det blir mindre ytor för vissa delar. Men det finns fördelar med det nya läget, vi kan dela en del kostnader med Historiska och även samarbeta kring många utställningar. Det finns också en ström av museibesökare på den platsen som vi hoppas få in även till oss, säger hon.

En annan lösning hade varit att stanna i nuvarande lokaler men med väsentligt mindre yta och mer personal. Det menar Kenneth Jonsson, professor i numismatik och penningshistoria vid Stockholms universitet.

– För numismatiken kan det inte bli samma som i dag att sitta i ett hörn av Historiska Museet, säger han.

Kenneth Jonsson håller med Eva Ramberg om att dagens yta är alldeles för stor och dyr och utställningarna kan behöva uppdateras. Han reagerar dock på att Myntkabinettet inte kunnat berätta något om hur det blir efter flytten.

– Tyvärr tror jag inte det här leder till den förnyelse jag skulle önska. Det känns som de tagit beslutet först och planerar sedan, säger Kenneth Jonsson.

Myntkabinettet har under tiden på Slottsbacken också bedrivit konferensverksamhet där visningar av utställningarna ingått som en del.

Museet stänger större delen av sina utställningar i lokalerna i månadsskiftet mars-april. Den sista får stå kvar över sommarsäsongen fram till den 20 augusti.

Läs mer: Myntkabinettet lämnar Gamla stan

 

Myntkabinettets historia. Myntkabinettet

Myntkabinettets historia.

Myntkabinettet inrättades på 1570-talet och är ett av Sveriges äldsta museer. Samlingen grundades när Johan III:s kanslist samlade in mynt i syfte att hävda rätten i riksvapnet Tre Kronor, i samband med en tvist mot Danmark.

Den tidiga historien tillbringade museet på Kungliga slottet men på 1840-talet överfördes samlingen till Ridderstolpska huset, för att 20 år senare återigen flyttas vidare till nyuppförda Nationalmuseum. Där blev det kvar till 1940-talet, då det inhystes i Historiska museet på Narvavägen. 1996 omlokaliserades museet till nya lokaler på Slottsbacken.

Myntkabinettets nuvarande utställningar är ”All världens pengar”, ”Sveriges mynt”, ”Plåtmynten – världens största mynt”, ”Entreprenörskapande”, ”Myntskatternas magi” och ”Spara i bössa och bank”.

Fram till 31 mars kan man besöka museets nuvarande utställningar. Museets entréplan med utställningen om all världens pengar håller öppet till 20 augusti 2017.

Numismatik kallas vetenskapen om mynt och medaljer.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.