Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Krönikor

Hanna Fahl: Skillnaderna ­mellan individer är så mycket större än mellan könen

I veckan kom ännu en studie som ­”bevisar” att kvinnor och män är från olika planeter. Den här sortens halvvetenskap kallas med ett begrepp för neurosexism.

Män är från Mars och kvinnor är från någon annan planet där alla är väldigt verbala och bra på ”magkänsla” vilket gör dem till goda mödrar, för det står tydligt skrivet i hjärnan. Detta är det ungefärliga budskap som tidigare i veckan kablades ut i medier världen över. Källan är en studie gjord på universitetet i Pennsylvania. Kvinnors nervbanor löper i högre grad mellan hjärnhalvorna, medan mäns löper mellan främre och bakre delen av hjärnan, enligt studien. I Sverige återgavs resultaten bland annat av Aftonbladet och SVT, där en av forskarna citeras: ”Kvinnor är bättre på att tänka intuitivt. Kvinnor är bättre på att minnas saker. I en konversation så är kvinnor mer emotionellt involverade - de lyssnar mer.”

Det finns många problem med den här studien som inte tas upp när den refereras i de breda medierna. Psykologiforskaren och författaren Cordelia Fine sammanfattar problemen i en artikel i tidningen The Conversation, där hon bland annat poängterar att forskargruppen drar vetenskapligt ogrundade och fördomsfulla slutsatser om vad nervbaneskillnaderna har för praktisk betydelse. Vetenskapsjournalisten Christian Jarrett skriver om studien i Wired: ”Forskarna gissar bara kring hur skillnader i nervkopplingar kan vara relaterade till beteendeskillnader mellan könen.” Dessutom tar studien inte upp en möjlig förklaringsmodell till nervbaneskillnaderna: att hjärnan enligt annan forskning kan formas av våra beteendemönster, snarare än ligga till grund för dem. Fördomar om vad män och kvinnor är bra på kan bli självuppfyllande profetior, rent neurologiskt.

Ogrundad biologism och insisterandet på att könsskillnader är medfödda skördar offer av alla kön. Här är en bevisad skillnad mellan män och kvinnor: de största förlorarna i det kollapsande svenska skolsystemet är pojkar. Pojkars betyg har varit markant sämre än flickors under lång tid, särskilt i svenska.

Det finns inget entydigt svar på varför, men en statlig rapport (SOU 2010:51) fann ”indikationer från alla läger på att konstruktion av pojkars manlighet är en faktor av betydelse för deras skolprestationer”. Uppfattningen om vad det är att vara man innefattar inte att vara en plugghäst. Uppfattningen om vad det är att vara man innefattar särskilt inte att vara bra på ”verbala uppgifter som involverar minne och intuition”, som forskarna på Pennsylvaniauniversitetet beskriver en av de, enligt dem, typiskt kvinnliga egenskaperna. Men faktum är att samma forskargrupp i en tidigare studie har visat att skillnaderna mellan könen när det gäller spatiala (där män ofta sägs ha fördelar) och sociala (kvinnor sägs ha fördelar) förmågor är så liten att ”fel” kön får bättre testresultat över 40 procent av gångerna.

Könsskillnaderna kan alltså anses ganska irrelevanta jämfört med skillnaden mellan individer, ändå fortsätter den deterministiska synen på kön att reproduceras vilket leder till skeva självuppfyllande könsrollsstereotyper: kvinnor är från Venus och män från någon annan planet där alla är väldigt bra på att läsa kartor.

I sin bok ”Delusions of gender” myntar Cordelia Fine begreppet ”neurosexism”. Hon menar att forskningsresultat om medfödda skillnader mellan könen är överdrivna och felaktiga, och att miljö och kultur är viktigare faktorer. Att kvinnor presterar sämre på matematikuppgifter när de har på sig en baddräkt än när de har på sig en tröja (för män spelar det ingen roll) har knappast någon biologisk förklaring, utan handlar om fördomar och förväntningar. Vi skulle alla tjäna på att fokusera på dessa faktiska, och åtgärdbara, skillnader i hur samhällets syn på kön påverkar individen, snarare än att spekulera fritt kring nerver.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.