Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Krönikor

Jonas Thente: Matematik som huvudämne tillhör dåtiden – politikerna bör satsa framåt

Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig.

Lärandet tar aldrig sommarlov. Mitt bidrag till skolpolitiken består i att sidställa den rådande svenska matematikfokuseringen med japanska skolflickors konsumtionsmönster. Låter det märkligt? Det är inte på långa vägar lika märkligt som de impulsryck som styr svensk skolpolitik i övrigt.

Amerikanska Wired sjösattes 1993 och var under många år den tidskrift man läste om man tillmätte den digitala utvecklingen och kulturen någon större betydelse. I dag har alla andra hoppat på internettåget så Wireds betydelse har minskat.

Medan tidskriften ännu var på topp hade den ett stående inslag i varje nummer som rubricerades ”Japanese schoolgirl watch”. Här kunde man läsa om vilka saker japanska skolflickor för tillfället favoriserade. Det kunde röra sig om klädmärken, mobiler, böcker, örhängen, epoker, glassar, religioner, serietidningar, musik – vad det än var så analyserade varje läsare, entreprenör eller investerare denna konsumismens avantgarde.

Japanska skolflickor har styrt vår ekonomiska och kulturella utveckling mer än vi tror. De populärkulturella och sociala mönster som det futuristiska Tokyos ungdomar tecknar gör avtryck också hos oss i väst.

För den sortens människor som läser eller läste Wired, uppfattas Sverige som nästan lika futuristiskt och stilbildande som Tokyo. Vi har vårt avantgarde i designen, musiken, lagstiftningen, coolheten, jämställdheten, spelutvecklingen och det allmänna bejakandet av framtiden och drömmarna, vad de än må bestå av.

Och våra skolbarn har blivit sämre i matematik än skolbarn i somliga andra länder.

Så svenska skolpolitiker rusar omkring som rävslagna hönor med undersökningsresultat i händerna och kacklar att det finns länder på Balkan som spöar oss i matematik. Och så utgår påbud att matematiken skall prioriteras framför allting annat.

Det är här jag tänker att våra valda skolpolitiker och ovalda pedagoger kanske har gått fel. Kanske är det så att svenska elever, samfällt och utan individuell förskyllan, har givit uttryck för något liknande som det japanska skolflickor representerar i sin konsumtion. Nämligen framtiden. Vi vet ju att skolenkäterna om ”vad vill du bli?” ganska väl speglar det behov som de tillfrågade kommer att möta när det väl är dags att fixa jobb. Ni minns svaret ”nåt med media” som lät så drömmande och världsfrånvänt för femton år sedan, och oroade politiker och skoldebattörer? Bakom hörnet väntade internet med en helt ny arbetsmarknad – nåt med media.

Kanske är det så att lägre matematikintresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig. Kanske bör det inte ens betraktas som ett huvudämne i skolan, utan ett ämne för att yrkesinrikta sig på i gymnasiet? Som latin?

Alla har nytta av grundläggande matematik. De fyra räknesätten, mått, procent och geometri. Men den enorma mobilisering vi har sett på senare år känns som en befängd överreaktion på en prestigeförlust i en internationell tävling med oklara regler och syften.

Samtidigt saknar en stor del av dagens svenska elever förmågan att skilja en ledarartikel från en bilannons. Åtskilliga niondeklassare har svårt att begripa en Alfonsbok.

Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik.

Om man behärskar matematiken så kan man matematik.

Jag önskar att svenska skolpolitiker i alla fall kunde försöka lära sig behärska framtiden, snarare än sitt eget förflutna.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.