Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Krönikor

Varje tok har fått Photoshop och vi måste sluta bli så imponerade

Foto: PAUL SAKUMA

Krönika. En gång i tiden kände man igen nätets haverister när man såg dem. När vem som helst kan gömma sig bakom proffsig grafik måste alla trappa upp källkritiken.

V-politikern delade en nyfascistisk propagandafilm på Facebook.

Hoppa in i en tidsmaskin, åk 10-12 år tillbaka och denna mening skulle vara helt obegriplig. Inte bara för att Facebook inte hade fått sitt genombrott i Sverige, ”att dela” hade inte fått sin innebörd. Visst fanns det skräp och lögner på nätet, men att skicka runt dem var inte ett fenomen och fick inga direkta konsekvenser.

I dag kan en oförsiktig delning fälla en toppolitiker.

Den här gången handlar det om riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V) som spred en förfalskad film från fascistiska Nordisk ungdom. Gruppen ljuger ihop att somalier håller stormöte där de planerar att resa till Sverige, starta al-Qaida och stjäla i butiker. SVT uppges ha filmat men stoppat dokumentärprojektet, troligtvis eftersom den inte rimmade med pk-elitens pk-artade pk-propaganda.

Naturligtvis är allt påhittat. Undertexterna är falska och bilderna kommer från ett möte på telekomföretaget Telesom. (Vars logga syns klart och tydligt vid flera tillfällen i filmen för den som är intresserad nog att kolla.)

Rasister har ljugit på internet, kan man tänka sig en mer alldaglig händelse år 2016?

– Jag trodde det var en film från SVT, svarade Amineh Kakabaveh när Expo konfronterade henne.

Och mycket riktigt – i filmens övre högre hörn syns Sveriges Televisions välbekanta logotyp. För Amineh Kakabaveh tycks det ha tjänat som äkthetsbevis, ungefär som rätt sigill på gamla dokument. Det är en förbluffande vanlig reaktion.

En gång i tiden stod den tryckta texten lika högt i kurs. Det som var satt i ett ordentligt typsnitt och prydligt tryckt på papper hade en air av auktoritet över sig. Man behövde inte gilla kyrkan, staten eller kapitalet som ägde tryckpressar, men man kunde räkna med att texten inte kom från fyllot på hörnet. Sedan kom Word och kopieringsapparater. Fyllot på hörnet fick tillgång till fonter och vi lärde oss att även tokigheter kunde skrivas i Garamond Pro.

Rasister har ljugit på internet, kan man tänka sig en mer alldaglig händelse?

Nu händer samma sak inom layout, design och videoredigering. Grafikens makt har satts i allas händer. Till Wordpress, den mest spridda bloggmjukvaran, finns tusentals kostnadsfria, supersnygga sidmallar att ladda hem.

En gång i tiden kände man igen en haveristsajt när man såg den: Koleriska Palmekonspiratoriker, vaccinhatande dårar och paranoida kryptorasister höll sig med layouter som passade deras sinnen. Det var grötigt, skrikigt och fullkomligt ostrukturerat. I dag laddar samma dårar hem en minimalistisk design och gömmer sig bakom smakfullheten.

Videografik ligger inte långt därifrån. Med ett piratkopierat videoprogram och en laptop är det enkelt att lägga in en SVT-logga och påhittade undertexter över vilket filmklipp som helst. Att loggan syns betyder lika mycket som om någon hade ritat den med spritpenna på ett foto.

Samma fenomen gör falska citat från kända personer till delningsgodis. Någon med hjälplig bildredigeringskunskap sätter påvens ansikte bredvid ett citat om att det är strunt samma om man tror på Gud. En annan lägger profetiska ord om en svart USA-president i Fidel Castros mun. Båda är helt falska, men de ser rätt proffsiga ut.

Kanske kommer vi se tillbaka på de här åren som en pinsam tid då källkritiken havererade, innan alla förstod att vem som helst kan förfalska en bild.

Hänfört delar den lättlurade vidare. Man ser ju loggan, man ser hur fint texten faller. Sådan perfektion kan väl bara komma från officiellt håll, tänker den som aldrig har sett en unge med en fildelad kopia av Photoshop.

Läs mer. Kulturkrönikor
  • DN:s samlade kulturkrönikor signerade Niklas Wahllöf, Björn Wiman, Hanna Fahl, Fredrik Strage och många fler hittar du här.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.