Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 18:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/linus-larsson-vart-enda-hopp-ar-att-de-fossila-baronerna-inte-vet-vad-de-gor/

Krönikor

Linus Larsson: Vårt enda hopp är att de fossila baronerna inte vet vad de gör

Hur länge till ska de borra olja i Norge?
Hur länge till ska de borra olja i Norge? Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT

Norge planerar för 50 år av oljeborrning. Preem bygger raffinaderi för miljarder norr om Lysekil. De påstår att om inte ”vi” gör det kommer ”någon annan” att göra det. Förstår Preem mer eller mindre om våra chanser att bli fossilfria? 

Linus Larsson
Rätta artikel

I Brofjorden norr om Lysekil glider fartyg förbi vackra klipphällar, lägger till i hamnen och töms. Råolja, ton efter ton, pumpas in i Preems stora raffinaderi och blir till just de drivmedel i princip alla är överens om behöver försvinna. Snabbt måste de bort. En omställning som aldrig tidigare har skådats är vad som krävs.

Så Preem bestämde sig för att bygga ut. 15 miljarder kronor ska det kosta. Sedan ska ännu mer olja tas emot, omvandlas och skickas vidare för att eldas upp och släppa ut koldioxid i atmosfären. De direkta utsläppen ska fördubblas från dagens nivå. Utbyggda Preemraff ska bli Sveriges största utsläppskälla av växthusgaser.

Från Brofjorden tar det bara en timme med bensinbil till gränsen mot Norge. Där smids det också storslagna planer för en fossilbaserad framtid: Oljefältet Johan Sverdrup visade sig i somras ha mer gas och olja än tidigare känt.

– Det kommer producera i 50 år, utropade dåvarande olje- och energiministern Terje Søviknes i en intervju med Sveriges radio.

Ytterligare 50 år av norsk olja. 15 miljarder investerade kronor som ska tjänas igen. Ingen snabb omställning, utan mer av samma sak. Om världen håller på att göra sig av med fossila bränslen så glömde någon att berätta det för norska oljeministrar och andra fossilbaroner. 

Det finns ju positiva signaler. Solenergi byggs ut och blir billigare, även om andelen ännu är försvinnande liten. I Sverige produceras en imponerande andel av elektriciteten fossilfritt. Plötsligt kan ingen biltillverkare stå utan ett elbilsprogram utan att framstå som lite bakom flötet. Men klimatet påverkas inte av hur mycket fossilfri teknik som läggs till, bara av hur mycket fossil förbränning som tas bort. Som någon sa: Klimatdebatten låter som någon som försöker banta genom att dricka fler och fler lightläsk till sina burgare.

Det finns inte något scenario där klimatfrågan går åt rätt håll samtidigt som Preem får igen sina pengar och Norge drar in de 900 miljarder norska kronor som Johan Sverdrup-fältet väntas ge. Det är antingen eller. Oljan, kolet och gasen behöver ligga kvar under jord. I slutändan spelar ingenting annat någon roll. 

En vanlig förhoppning är att teknikutvecklingen ska pressa priset på alternativ energi tills det inte är värt att syssla med fossila bränslen. Norska staten vet så klart detta. Därför betonar man hur billig den nya oljan blir att ta upp, så lönsamheten består även om oljepriset rasar eller andra energislag blir mer konkurrenskraftiga. Preems chefer vet det också. Ändå är de beredda att satsa miljarder på att vi kommer köra på ungefär som vanligt. Att allt prat om omställning mest är för syns skull – en plan vi lajvar att vi menar allvar med, när inget egentligen tyder på en vändning. Jag säger inte att det är så, men vi verkar i alla fall inte ha skickat någon annan signal till fossilindustrin.

– Om inte vi gör det så kommer någon annan att göra det, säger Preemraffs vd Peter Abrahamsson till SVT i en uppgiven dödsdans för klimatet. 

Möjligen har de fel. Kanske är de som filmtillverkande Kodak, som såg fotograferingens digitalisering komma men inte klarade att anpassa sig. Rörelsen för att ta bort investeringar från fossilindustrins företag har redan flyttat stora summor till mindre apokalyptiskt sinnade branscher. Shell har flaggat för att det kan bli ett riktigt problem. 

Antingen så genomskådar fossilbaronerna omvärldens bluff, eller så vet de inte vad de gör när de bollar sina miljarder. Allt vi kan hoppas på är det senare, att de är på väg rakt in i en återvändsgränd, att de gör dåliga affärer och framstår som historiska förlorare.