Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 11:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-svenskt-naringsliv-sanker-forskare-som-inte-levererar-ratt-resultat/

KULTUR

Maria Schottenius: Svenskt Näringsliv sänker forskare som inte levererar rätt resultat

Lars Calmfors.
Lars Calmfors. Foto: Erik Nylander/TT

Fri forskning hyllas alltid i festtalen. I verkligheten är alla inte lika intresserade av oberoende. Om resultaten inte blir de förväntade kan man tvingas bort.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Fri forskning har ingen plats på marknaden. Tråkigt men sant. Ingen vill betala när forskare forskar fram ”fel” resultat.

Ekonomiprofessor emeritus Lars Calmfors fick för en tid sedan reda på att Arbetsmarknadsekonomiska rådet, där han varit ordförande, skulle upphöra. Även om Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, som sponsrat rådet, menar att det hela var "helt odramatiskt" och att man "haft nytta av rådets analyser" var det tydligt att resultatet inte var det förväntade (DN 28/2)

Tanken var att ett oberoende expertråd skulle granska hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar den svenska arbetsmarknaden. Från början fanns det planer på att LO också skulle vara medfinansiär. Det fungerade av olika skäl inte.

Rådet sänktes. Konflikten handlade om lönesättningen. Den är för stel, tyckte experterna. Man behöver ha större flexibilitet i systemet. Men det skulle de inte ha sagt.

”Det ansågs oerhört störande att vi sa att man på sikt måste modifiera systemet”, säger Lars Calmfors när vi talas vid.

En svensk käpphäst är att industrins löneökningar ska vara styrande för resten av arbetsmarknaden. ”Det reflekterar synsättet att industrin är viktigare än allt annat”, säger Calmfors och fortsätter krydda med ord som ”flocktänkande” och ”industriromantik”.

Han tycker nedläggningen av rådet är tråkig, men inte överraskande. ”Uppdragsgivaren vill ha oberoende forskning, men tänker sig ändå att resultatet ska ge stöd åt egna uppfattningar och blir besviken när de inte gör det.”

Lars Calmfors berättar att han som ordförande i Finanspolitiska rådet tvingades utveckla en tolerans för att bli utsatt för offentliga utskällningar av dåvarande finansministern Anders Borg.

Vem är förvånad? För Lars Calmfors del är det inte hela världen. Han sitter tryggt som professur emeritus och behöver varken pengarna eller maktpositionen, så han kan kosta på sig att leverera de forskningsresultat han kan stå för.

För några år sedan uppstod en liknande situation på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) varifrån statsvetarprofessorn Olof Petersson 2011 avgick omedelbart när nationalekonomen Laura Hartman som var forskningschef, förbjöds att uttala sig efter att ha presenterat en antologi om konkurrensutsättningens konsekvenser. Boken innehöll rapporter som visade att man inte kunde säga att de privata alternativen när det gällde exempelvis skolor och hälso- och sjukvård var kvalitativt bättre eller effektivare.

”Då hade ägarna i lugn och ro fått väldiga vinster och kunnat placera pengarna i skatteparadis”, säger Olof Petersson när jag i dag talar med honom.

”Och när hon inte fick uttala sig tänkte jag, vad fan! Så jag slutade direkt och hade städat ur mitt skrivbord på 45 minuter.”

Även Laura Hartman sa upp sig och försvann till en forskartjänst på Uppsala universitet och vidare till Försäkringskassan, som analysdirektör.

Nu växer inte den här sortens tuffingar på träd, och troligt är att man nästa gång beställer forskning av forskare som går att styra.

På universiteten är man inte så intresserad av att jobba med praktiska utvärderingar i samhällets tjänst, utan vill hellre ha sin forskning publicerad i välrenommerade internationella tidskrifter. Och de omfattande statliga utredningarna är ofta ersatta av enmansutredningar. De är lättare att manövrera med riktlinjer och går snabbare.

Men om ett samhälle ska utvecklas och vitaliseras måste den som betalar ta risken att forskaren kommer tillbaka med resultat som man absolut inte vill ha.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt