Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Ann Heberlein: Bilderna på döda barn får ­ oss att förstå att det måste vara nog nu

På bilder som spreds via nyhetsbyrån Reuters syns hur en pojke, som i turkiska medier identifieras som treårige Alan från Kobanae, spolats upp på stranden.
På bilder som spreds via nyhetsbyrån Reuters syns hur en pojke, som i turkiska medier identifieras som treårige Alan från Kobanae, spolats upp på stranden. Foto: Nilufer Demir/Reuters

De förfärliga bilderna på döda barn – som treårige Alan Kurdis kropp i strandbrynet – som är ensamma, små och övergivna, har delats otaliga gånger på olika sociala medier och väcker starka känslor.

Är det rätt att exponera de här barnen, döda, skyddslösa, utlämna dem åt våra blickar? Är det förenligt med respekt för dem, deras värde och deras lidande? Nej. Ta bort bilderna! Låt deras döda kroppar skonas från våra ögon. ”Det kunde vara ditt barn”, resonerar en del, ”skulle du då vilja att ditt drunknade barn ­exponerades för tusentals främlingars ögon?” frågar en del retoriskt. Det är inte värdigt, tänker man, att dela de här bilderna. Det är inte förenligt med respekt för de döda barnens mänsklighet och värde att göra så. Låt dem vila i frid.

Andra tänker att de döda barnens öde, att drunkna i Medelhavet på flykt från krig och förföljelse, kan berätta något viktigt. Deras öde, dokumenterat med kamera – små kroppar i shorts och linnen på en sandstrand – kan, kanske till och med bör, användas för att skaka om. Bilderna väcker vår empati och medkänsla, får oss att förstå att det måste vara nog nu. Vi måste agera. Vi har ett ansvar – att inte låta fler små barn dö på flykt från otrygghet, i sökandet efter fred och stabilitet. Barnen används som ett medel i ett ädelt mål: att förmå västvärlden att agera. Kanske till och med få en del människor som är tveksamma till invandring att ändra åsikt. Att förstå att det är riktiga människor som drabbas, att det är små barn som dör för att vi inte gör tillräckligt mycket.

Ställd inför barnens grymma öde förväntas vår empati och vår vilja att agera vakna. Det är vackert tänkt. Mina studenter älskar alltid när jag föreläser om Levinas och hans idé om den Andre och dennes Ansikte. Det är först inför den Andre, då vi ser dennes Ansikte, naket och sårbart, som vi förstår något om vad ansvar är. Det mellanmänskliga mötet är nödvändigt för ett etiskt uppvaknande. Etikens början är mötet med den Andres lidande. Den andres utsatthet manar till handling.

Läs mer: Flyktingbilden som skakar världen

Det är vackert tänkt, nästan poetiskt. Mina studenter brukar nicka instämmande ända tills jag frågar hur många av dem som gick förbi en tiggare på väg till föreläsningen. Det gjorde alla. Lund är fullt av tiggare. De sitter utanför Centralstationen, Domkyrkan, Systembolaget och i varje gathörn. ”Hur många av er erbjöd en av tiggarna en säng och ett mål mat?” frågar jag. Hittills har ingen av mina studenter svarat ja på den frågan. Inte heller jag har någon gång bjudit hem en hemlös för att lindra dennes lidande. Varken min eller mina studenters etik vaknade i någon särskilt hög utsträckning då vi konfronterades med tiggarens elände.

Vi har vant oss. Vi ser inte längre tiggarna. De finns där, lika naturliga och oproblematiska inslag i stadsbilden som cykelställ och papperskorgar. Knappt längre mänskliga. Emmanuel Karlsten skriver i GP att han inte tror att någon rasist omvänts genom att se bilderna på de döda barnen. Det tror inte jag heller. Men jag värjer mig mot tanken att jag någon gång kommer att vänja mig vid att se drunknade barn i mitt Facebookflöde.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.