Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Nu måste rättvisan bekämpa hatet – på nätet och gatorna

Helgens händelser i Stockholm varnar för vad som kan ske när parlamentarisk populism och höger­extrem huliganism gör gemensam sak.

Den 12 september 1931, första kvällen på det judiska nyåret, samlades hundratals unga nationalsocialister på Kurfürstendamm i Berlin. Under rop som ”Heil Hitler” och ”Ut med judarna!” anföll och misshandlade de förbipasserande invånare med ”judiskt” utseende. Samtidigt åkte ledaren för Berlin-Brandenburgs SA-avdelning Wolf-Heinrich Graf von Helldorf och hans adjutant upp och ner längs gatan i en öppen bil och delade ut order.

”Kravallerna på Kudamm” beskrivs ibland som nazismens första riktiga pogrom. Stormtruppernas attack var heller ingen isolerad tillfällighet. ”Gatustrider” mellan nazister och kommunister var vardagsmat i den tyska huvudstaden under Weimarrepublikens sista år, men här skruvade nazisterna upp det organiserade våldet ytterligare, i syfte att ta makten över det offentliga rummet.

Efter helgens händelser i Stockholms centrum, där en grupp svartklädda män med rånarluvor och armbindlar drog runt på jakt efter personer med utländskt utseende, har många paralleller dragits till 30-talets Tyskland. Men historien kan tänjas ytterligare något tiotal år tillbaka i tiden, till den period när nationalsocialismen tog sina första steg i 20-talets München. Hetsen mot judar hade en framträdande plats i den uppskruvade retoriken och de politiska motsättningarna tog ofta formen av regelrätta kravaller. Adolf Hitler agiterade på ölhallarna, medan de nyinstiftade ”stormtrupperna” gick till våldsamt angrepp på gatorna.

En av nycklarna till Hitlers och nazisternas snabba framgång var stödet från stadens etablissemang och sociala elit. Utan denna sanktion hade rörelsen knappast utvecklats från pöbelstadiet. Mot den bakgrunden blir det stöd som offentligt kända personer i helgen uttryckte för den svenska lynchmobbens aktion dubbelt beklämmande.

Framväxten av mer eller mindre paramilitära grupper, som tycker sig behöva ta kampen mot ”den degenererade demokratin” i egna händer, kan i dag studeras på flera håll i Europa. Mycket riktigt var rubriken på det flygblad som spreds före fredagskvällens incidenter ”Det är nog nu!” – texten uppmanade till markering mot ”de nordafrikanska gatubarnen som härjar runt” samt inskärpte vikten av att utdela ”straffen de förtjänar”.

Kopplingen blev inte mindre skrämmande i samband med den ”Folkets demonstration” som anordnades dagen efter, där en skara sverigedemokrater, tidigare sverigedemokrater, nazister, högerextremister och fotbollshuliganer stod sida vid sida. På plats fanns, enligt tidskriften Expo, bland annat ledaren för Nordisk ungdom, tidigare toppnamn inom det nedlagda nazistiska Svenskarnas parti och aktivister från Svenska motståndsrörelsen och nyfascistiska Arktos/Motpol. Denna brokiga skara samlades under banderoller med en typisk rasideologisk retorik, där Stefan Löfven, Angela Merkel och Jean-Claude Juncker kallades för ”folkförrädare”. Drivande bakom ”Folkets demonstration” ska enligt Expo ha varit en SD-politiker som även har uppdrag som nämndeman vid Uppsala tingsrätt. Tidningen rapporterar även att Distriktet SD Södermanland på sin Facebooksida uppmanat till deltagande och att SD Nyköping och SD Oxelösund anordnat busstransport till Stockholm för sina medlemmar.

 

Nynazister i dag får tillstånd att paradera och demonstrera på ett sätt som de knappast hade fått för tio år sedan.

 

Efter helgens händelser har många kloka ord yttrats och skrivits om behovet av en bred folklig uppslutning mot högerextremismen, om hur näthatet nu tagit steget ut till gatan, om hur de politiska partierna måste vara tydliga i sina fördömanden och om vikten av skärpt vaksamhet mot förskjutningar i språket.

Allt detta är både riktigt och viktigt – inte minst Facebooks roll som samlande centrum för hatet bör hållas i minnet. Och just därför blir det avgörande hur denna typ av våldsutbrott hanteras rent konkret, av polisen och rättsväsendet. Eftersom de stora nätföretagen än så länge underlåter att själva ingripa mot flagranta fall av både hot mot enskilda människor och hets mot folkgrupp blir rättssystemets närvaro och reaktion utslagsgivande.

Detta gäller både på nätet och på gatorna. I samband med debatten efter ett nynazistiskt mordförsök i Möllevången i Malmö för knappt två år sedan poängterades hur den svenska polisens nedprioritering av arbetet mot högerextrema hatbrott efter den 11 september 2001 har gett svenska nynazister precis det utrymme de har behövt för att bli allt djärvare i sin marsch mot samhällets centrum.

Foto: DNBjörn Wiman. Foto: DN

I Svenska Dagbladet reagerade den före detta polisintendenten Eric Rönnegård mot hur nynazister i dag får tillstånd att paradera och demonstrera på ett sätt som de knappast hade fått för tio år sedan, under samma flaggor och symboler som användes av de tyska nazisterna.

Den historiska kopplingen blir på så sätt närmast övertydlig. På Kurfürstendamm i Berlin 1931 dök polisen upp efter ett tag och grep de nazistiska våldsverkarna, som senare dömdes till fängelse; deras ledare slapp dock – som en tydlig fingervisning om vart tidsandan var på väg – undan med symboliska bötesbelopp. Hitler dömdes för ölkällarkuppen men klarade sig undan med ett lindrigt fängelsestraff och släpptes efter kort tid.

I detta finns en avgörande insikt. När den parlamentariska populismen och den högerextrema huliganismen – än en gång – paraderar tillsammans förblir två saker viktigare än andra: att staten slår vakt om sitt våldsmonopol. Och att rättsväsendet behåller sin ryggrad.

Läs mer. Helgens händelser i Stockholm

Demonstration mot invandring möttes av slagord. Stockholmspolisen satte på lördagen in extra personal efter fredagens oroligheter och för att kunna bemöta eventuella bråk mellan nynazister och motdemonstranter.

Polisen: De skulle ge sig på flyktingbarn. Maskerade svartklädda personer i rånarhuvor och armbindlar delade på fredagskvällen ut flygblad med uppmaningen att ge sig på gatubarn.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.